tisdag 9 februari 2016

Paradise Lost och Paradise Regained av John Milton

John Milton levde mellan 1608 och 1674 i England. Han fick en god utbildning och studerade vidare på egen hand. Milton företog också en bildningsresa i Frankrike och Italien där han fick uppleva andra kulturer och lära känna nyckelpersoner i samhällslivet - han träffade till exempel Galileo Galilei i Florens. Han skrev både lyrik och politiska böcker med argument för hur samhället och kyrkan skulle styras. Paradise Lost skrevs (dikterades) mellan 1658 och 1667, då Milton blivit fattig och förlorat synen, men så fort verket publicerats blev det uppmärksammat och uppskattat. Milton skrev pendangen Paradise Regained och gjorde uppdateringar av verket, och en andra revision av Paradise Lost gavs ut samma år som poeten dog.

Paradise Lost beskriver ingående och lyriskt händelserna då Gud förkastade Satan, skapade världen och människorna, och hur Satan lyckas lura Adam och Eva att synda och bli utdrivna ur Paradiset. Dessa omvälvande händelser är ju centrala för den kristna tron och dåtidens verklighetsuppfattning, men beskrivs ganska kortfattat i Bibeln. Milton fyller ut historien med miljöbeskrivningar, dialoger, och inte minst teologiska antaganden om ondskans natur.

De första kapitlen handlar om hur Satan och hans djävlar Beelzebub, Belial, Mammon, Mulcibero och Moloch kastas ut från Guds himmel, flyr från sitt straff men finner sig förvisade till underjorden. De diskuterar sinsemellan; skall de nöja sig med existensen i djupet, eller försöka vinna tillbaka himlen? De samlar sig till strid mot Guds änglar, och det är verkligen en häftig strid som utkämpas. När djävlarna besegrats samlar de sig till en ny plan. De har hört att Gud har skapat en ny värld, och därtill en ung och svag varelse som bebor den nya världen. Vilken hämnd det vore att förleda och korrumpera Guds nya skapelse!

Så får vi läsa en känslig och lyrisk uttolkning av skapelseberättelsen, och hur Gud skapar Adam och sedan Eva (med återkommande påpekanden om att kvinnan är underlägsen mannen redan i sin konstruktion). De två människorna lever lyckligt i Paradisets vackra och välkomnande natur, och samtalar med Gud och ärkeängeln Rafael. I kapitel sju berättar ängeln Rafael för Adam hur världen skapades, och Adam berättar sedan för honom vad han själv varit med om sedan han skapades av Gud.

Genom hela boken använder sig Milton av händelser och gestalter ur klassisk mytologi, som ett sätt att väva in äldre tiders tro och världsåskådningar i den sanna kristna tron. Kapitel sju inleds med att författaren åkallar astronomins musa Urania att skänka honom visdomen att berätta allt sanningsenligt. Urania får här en roll som annars Den Helige Ande har. Stilgrepp som detta visar hur de grekiska och romerska kulturerna, som ju hade sin storhet innan Jesu födelse, hade viss kunskap men inte den slutgiltiga sanningen om teologi och världens beskaffenhet.

Satan lyckas ta sig in i Paradiset och i form av en orm lura Eva till att äta frukten av det enda träd som Gud förbjudit dem, och därtill övertala Adam att också smaka. De nya kunskaperna som följer med handlingen blandas genast med oron och ångern över att ha brutit mot den enda lag de hade att följa. Såväl de två människorna som de gudomliga varelserna blir sorgsna över hur Eva och Adam svikit Guds förtroende för dem, och straffet för överträdelsen är att de skall fördrivas från Paradiset, och som dödliga leva ett hårdare liv på jorden.

Men innan de kastas ut kommer ärkeängeln Mikael och talar tröstande med Adam. Han berättar om händelser som skall följa efter dem; fler synder, men också fler tecken på Guds nåd. Han berättar om Noaks ark, och till sist även om hur Guds son Jesus skall komma till jorden och med sin osjälviska uppoffring upphäva synden som Adam och Eva orsakade. Medan detta samtal mellan Mikael och Adam pågår sover Eva, men Gud kommer till henne i drömmen och talar tröstande även till henne. En aning hopp, alltså - men så sänds de båda ut och Paradisets dörrar stängs bakom dem.

The brandished sword of God before them blazed,
Fierce as a comet; which with torrid heat,
And vapor as the Libyan air adust,
Began to parch that temperate clime; whereat
In either hand the hastening angel caught
Our lingering parents, and to the eastern gate
Led them direct, and down the cliff as fast
To the subjected plain; then disappeared.
They, looking back, all the eastern side beheld
Of Paradise, so late their happy seat,
Waved over by that flaming brand; the gate
With dreadful faces thronged, and fiery arms:
Some natural tears they dropt, but wiped them soon;
The world was all before them, where to choose
Their place of rest, and Providence their guide:
They, hand in hand, with wandering steps and slow,
Through Eden took their solitary way.

I min utgåva följer sedan den mycket kortare boken Paradise Regained. Efter ett inledande kapitel om Jesu ankomst till världen och hans ungdomsår, tar sig sedan Satan ännu en gång in i berättelsen. Det är berättelsen om hur han frestar Jesus under hans fasta i öknen som Milton har broderat ut och fyllt med spänning. Men Guds son är starkare än människorna, och står emot Satans falska löften. Så går Kristus iväg från lockelsen, fri att arbeta för människans frälsning. Men först går han i stillhet hem till sin mors hus - en vacker, poetisk syftning till kvinnan Maria som den ljusa, löfteshållande motsvarigheten till Eva.

De komplicerade inledande böckerna (kapitlen) gör Paradise Lost till en svår bok att ta sig in i. Djävlarnas och änglarnas språk är avancerat liksom beskrivningarna av striderna, och ordlistan i slutet av min utgåva är sällan till hjälp (även om jag uppskattar den). Efter en lång invecklad replik kan talaren skifta på en rad, nästan omärkligt om man inte är uppmärksam. När handlingen övergår till skapelsen och människorna blir den mer lättläst, dels för att historien är känd och dels för att Adam och Eva tilltalas med ett enklare språk.

Miltons ambitioner är beundransvärda; att knyta in klassisk mytologi i den kristna teologin, att framställa skapelseberättelsen som den dramatiska berättelse den är, och att visa hur människan syndade och vikten av lydnad mot Gud. Paradise Lost och Paradise Regained är spännande och upplysande berättelser; milstolpar i vår idéhistoria, och att läsa dem är en teologisk bildningsresa.

2 kommentarer:

  1. Måste berätta: Någon hamnade i min blogg genom att googla på "vem är jenny b kulturdelen". Lustigt. xD

    SvaraRadera
  2. Nämen. Hen har inte hamnat hos mig, vad jag sett.

    SvaraRadera