Medan jag läste den sista boken i Ancillary-trilogin fick jag den fantastiska nyheten att författaren, Ann Leckie, skulle besöka Science Fiction-bokhandeln i Stockholm. På den angivna dagen (idag, några timmar innan jag skriver det här) tog jag mig till butiken, köpte de tre böckerna och fick dem signerade - och fick dessutom tre broscher av Leckie! Fler än jag lär ha känt en längtan efter att bära signifikanta broscher när vi läste om Radchaai och deras traditioner, och vad passar då bättre än tre broscher med centrala betydelser från varje bok?
Efter signeringen följde en Meet & Greet med Ann Leckie och ett dussin hängivna och hänförda fans. Hon började med att läsa ur Ancillary Mercy, närmare bestämt ett favoritstycke, när Translator Zeiat anländer till Athoek Station och möts av en orolig förvaltare och Breq. Valet av stycke och uppläsningen underströk hur stor plats humorn har i den sista boken. Det kom också fram hur många, inklusive författaren, som tycker att översättarna Dlique och Zeiat är fascinerande och roliga personer. Leckie berättar att hon själv blev besviken över hur liten plats Translator Dlique fick i Ancillary Sword, och lät Translator Zeiat vara med så mycket i Ancillary Mercy för att gottgöra det för sig själv och läsarna.
Det framkommer också att Ann Leckie vet mycket mer om Presger och översättarna än vad hon skriver ned i böckerna, men att hon håller inne med det för att inte avtäcka mysteriet och göra det tråkigt. Det håller jag fullständigt med om, och gillar att hon lämnar det öppet för läsarna att själva spekulera. Men visst vore det spännande att få tag i den wiki hon skapat över sitt universum och har på sin dator? När Ann Leckie skrev första boken hade hon alla detaljer om världen i huvudet, men till andra boken startade hon sin privata wiki för att inte blanda bort fakta. Där lär det också stå mer om Anaander Mianaai och hennes bakgrundshistoria, som många är intresserade av.
Te är ju en viktig dryck i Radchaais imperium, som näringskälla, rituell dryck, statussymbol och så mycket mer. Till en början var tedrickandet ett lyft på hatten till C. J. Cherryh, i vars böcker te spelar stor roll (fast Ann Leckie är själv en selektiv och ivrig tedrickare), men efter hand fick teets betydelse egen fart i berättelsen, som så ofta kan hända. Ann Leckie berättar för övrigt att hon inte skriver detaljerade synopsis utan låter historien leda sig själv vidare från situation till situation. Jag tänker mig att det bidrar till att hon har så fint öga för signifikanta detaljer som inredning och sånger; de ger inte bara lokalfärg utan kan också vara McGuffins, och ofta betyda något för personerna och trigga dem till att handla.
Med det i tankarna finns det de som klagar på att Breq, huvudpersonen, är kall och handlar utan förankring i sina tankar och känslor. Det är naturligtvis ett mycket medvetet sätt att skriva, då Leckie vill att vi skall förstå att Breq har en hel regnbåge av känslor som hon själv inte alltid förstår, och hon har lagt ned en hel del tid och fine-tuning på att ta bort tydliga känslomarkörer ur texten.
Ett filmbolag har option på att göra TV-serie av Ancillary-serien - en option, bara, så det är inte säkert att det blir av. Ann Leckie (och många andra) skulle förstås bli extremt besviken på whitewashing eller liknande fummel med den androgyna aspekten av Radchaai, och skulle inte gå med på det. Men förutom en värld som liknar det hon själv tänkte sig skulle hon tycka om en värld där de har använt hennes material på ett annorlunda sätt och gjort något olikt men bra. Men ännu hellre skulle hon vilja se en opera baserad på ancillaries - en av den gamla sortens operor där kören är en viktig roll, som i till exempel Boris Godunov.
Vad gäller musiken i böckerna så har inte tänkt ut melodierna till de många charmerande eller sorgliga visor som sjungs där, förutom att två av melodierna är tänkta att vara baserade på medeltida melodier, men med texten översatt till Radchaai och tillbaka till engelska så passar inte orden till melodierna. Leckie är dock förtjust över att fans har skrivit egna melodier till sångerna, till exempel den fantastiska "1000 eggs all nice and warm". Och sub rosa säger hon att hon gillar fanfiction och liknande verksamhet i hennes universum, även om hon inte officiellt kan vara för det.
Det finns två noveller som utspelar sig i Radchaai-universat, och bland annat berättar She Commands Me And I Obey historien om hur Breq kommer över den närmast obegränsade summa pengar hon har i Ancillary Justice, om än med andra namn än de som används i trilogin. Ann Leckie håller nu på med en ny bok i universat, där Geck kommer att träda in i handlingen. Jag ser fram emot att läsa den när den kommer ut nästa år! Och jag är mycket tacksam över att ha fått höra några personliga ord från den intelligenta och intressanta författaren Leckie.
Intervjun filmades och kommer säkert att göras tillgänglig av Science Fiction-bokhandeln inom kort.
Böcker av Ann Leckie:
Ancillary Justice
Ancillary Sword
Ancillary Mercy
 |
| Translator Dlique, silver och opal! |
Efter signeringen följde en Meet & Greet med Ann Leckie och ett dussin hängivna och hänförda fans. Hon började med att läsa ur Ancillary Mercy, närmare bestämt ett favoritstycke, när Translator Zeiat anländer till Athoek Station och möts av en orolig förvaltare och Breq. Valet av stycke och uppläsningen underströk hur stor plats humorn har i den sista boken. Det kom också fram hur många, inklusive författaren, som tycker att översättarna Dlique och Zeiat är fascinerande och roliga personer. Leckie berättar att hon själv blev besviken över hur liten plats Translator Dlique fick i Ancillary Sword, och lät Translator Zeiat vara med så mycket i Ancillary Mercy för att gottgöra det för sig själv och läsarna.
Det framkommer också att Ann Leckie vet mycket mer om Presger och översättarna än vad hon skriver ned i böckerna, men att hon håller inne med det för att inte avtäcka mysteriet och göra det tråkigt. Det håller jag fullständigt med om, och gillar att hon lämnar det öppet för läsarna att själva spekulera. Men visst vore det spännande att få tag i den wiki hon skapat över sitt universum och har på sin dator? När Ann Leckie skrev första boken hade hon alla detaljer om världen i huvudet, men till andra boken startade hon sin privata wiki för att inte blanda bort fakta. Där lär det också stå mer om Anaander Mianaai och hennes bakgrundshistoria, som många är intresserade av.
Te är ju en viktig dryck i Radchaais imperium, som näringskälla, rituell dryck, statussymbol och så mycket mer. Till en början var tedrickandet ett lyft på hatten till C. J. Cherryh, i vars böcker te spelar stor roll (fast Ann Leckie är själv en selektiv och ivrig tedrickare), men efter hand fick teets betydelse egen fart i berättelsen, som så ofta kan hända. Ann Leckie berättar för övrigt att hon inte skriver detaljerade synopsis utan låter historien leda sig själv vidare från situation till situation. Jag tänker mig att det bidrar till att hon har så fint öga för signifikanta detaljer som inredning och sånger; de ger inte bara lokalfärg utan kan också vara McGuffins, och ofta betyda något för personerna och trigga dem till att handla.
 |
| Ann Leckie med sin Hugo! |
Med det i tankarna finns det de som klagar på att Breq, huvudpersonen, är kall och handlar utan förankring i sina tankar och känslor. Det är naturligtvis ett mycket medvetet sätt att skriva, då Leckie vill att vi skall förstå att Breq har en hel regnbåge av känslor som hon själv inte alltid förstår, och hon har lagt ned en hel del tid och fine-tuning på att ta bort tydliga känslomarkörer ur texten.
Ett filmbolag har option på att göra TV-serie av Ancillary-serien - en option, bara, så det är inte säkert att det blir av. Ann Leckie (och många andra) skulle förstås bli extremt besviken på whitewashing eller liknande fummel med den androgyna aspekten av Radchaai, och skulle inte gå med på det. Men förutom en värld som liknar det hon själv tänkte sig skulle hon tycka om en värld där de har använt hennes material på ett annorlunda sätt och gjort något olikt men bra. Men ännu hellre skulle hon vilja se en opera baserad på ancillaries - en av den gamla sortens operor där kören är en viktig roll, som i till exempel Boris Godunov.
Vad gäller musiken i böckerna så har inte tänkt ut melodierna till de många charmerande eller sorgliga visor som sjungs där, förutom att två av melodierna är tänkta att vara baserade på medeltida melodier, men med texten översatt till Radchaai och tillbaka till engelska så passar inte orden till melodierna. Leckie är dock förtjust över att fans har skrivit egna melodier till sångerna, till exempel den fantastiska "1000 eggs all nice and warm". Och sub rosa säger hon att hon gillar fanfiction och liknande verksamhet i hennes universum, även om hon inte officiellt kan vara för det.
Det finns två noveller som utspelar sig i Radchaai-universat, och bland annat berättar She Commands Me And I Obey historien om hur Breq kommer över den närmast obegränsade summa pengar hon har i Ancillary Justice, om än med andra namn än de som används i trilogin. Ann Leckie håller nu på med en ny bok i universat, där Geck kommer att träda in i handlingen. Jag ser fram emot att läsa den när den kommer ut nästa år! Och jag är mycket tacksam över att ha fått höra några personliga ord från den intelligenta och intressanta författaren Leckie.
Intervjun filmades och kommer säkert att göras tillgänglig av Science Fiction-bokhandeln inom kort.
Böcker av Ann Leckie:
Ancillary Justice
Ancillary Sword
Ancillary Mercy
Wow! Vilket oerhört uttömmande och härligt nördigt inlägg! Det verkar ha varit en upplevelse att träffa henne och lyssna på vad hon hade att säga!
SvaraRaderaJa, det var det verkligen! Jag satt med ett lyckligt leende hela tiden hon talade. Egentligen är det ju själva boken/böckerna som är viktigast, men när författaren själv är så generös med sin värld och sitt tänkande så är det en fantastisk bonus.
SvaraRaderaMen åh så roligt!!
SvaraRaderaHåller med Bokomaten, nördigt på bästa sätt. Och jag som tänkte nöja mig med ettan blir nu sugen på de återstående ändå... ;-)
Oj oj oj, låt dig INTE nöjas med ettan! Nu blir jag avundsjuk på dig som har två kanon-böcker kvar! I efterhand tänker jag mycket på hur olika de är i stil, och tycker ännu mer om dem. Framför allt vill jag läsa om den första boken i det nya ljuset. Och så Ann Leckies noveller i samma universum!
SvaraRadera