Embassytown av China Miéville

China Miéville har sagt att han vill skriva böcker ur alla genrer, till exempel en nybyggarroman (Iron Council) och en sjöroman (The Scar). Embassytown är en inbrytning i hard SF, med en kort introduktion i en spännande kosmologi följd av en människokolonis försök att förstå och förhandla med en mycket främmande livsform på den avskilda planeten där de bor.

Ett viktigt tema för boken är språk. Till att börja med tycks Miéville ha fascinerats av ordet immerse , försjunka i. På tyska kan man leka med ordet så att det blir Immer-See, alltid-hav. Detta alltid-hav är ett grundläggande universum från vilken bubblor av mindre permanenta universa med varierande naturlagar utgår. Mellan dessa universa, med ännu en blick åt tyskan kallade manchmal, går det att resa i Immer som genom en form av hyperspace. Med en blinkning åt det medeltida handelsförbundet Hansan är människorna vi följer kolonisatörer från den interuniversella staten Bremen.

När berättelsen finner fotfäste i Embassytown är det fortfarande språket som spelar huvudrollen, tillsammans med huvudpersonen Avice Benner Cho. Urbefolkningen på planeten, Ariekei, talar på ett vis som är ytterst komplicerat för människor av flera anledningar. Några tillbakablickar i Avices barndom ger en känsla för hur människor förhåller sig till planetens svårbegripliga värdar.

Jag är van vid och gillar att, när jag läser science fiction, placeras i en extremt annorlunda miljö och få samla på ledtrådar som till slut ger en hel bild av hur samhället och de okända utomjordingarna fungerar. Gillar man inte den utmaningen är det en mycket hög tröskel för att komma in i Embassytown, och den kritiken har framförts av besvikna läsare. För min del går det bra att inte veta vad olika förbiflygande ord betecknar under de första kapitlen och inte heller i slutet av boken - de används konsistent och ger en känsla för omgivningarna.

Andra ord är däremot en rik källa till funderingar. Eftersom Ariekei talar ett mycket konkret språk och bland annat inte kan ljuga, händer det att de behöver människor som ställer upp och utför specifika saker för att Ariekei skall kunna uttala dem. Som barn blir Avice rekryterad att gestalta ett nytt uttryck: the girl who was hurt in the dark and ate what was given to her, senare förkortat till the girl who ate what was given her. Ett annat barn gestaltar uttrycket the boy who swims with fishes every week, och måste därför simma med fiskar varje vecka för att uttrycket skall fortsätta vara sant. Att försöka föreställa sig vad Ariekei talar om, och hur, för att behöva sådana udda uttryck, är svindlande.

Ju mer vi får veta om Ariekeis språk, desto mer intrikat framstår det. Plötsligt sker något som skakar om människornas påverkan på Ariekeis språk och tillvaro, och det leder till stor fara för såväl människor som Ariekei. Det är svårt att föreställa sig vad som skulle kunna avvärja en katastrof, men det är det som människorna måste göra eftersom de inte kan räkna med att bli räddade i tid från sin lilla manchmal-ö i immer. Utan att avslöja för mycket kan jag säga att jag inte är nöjd med upplösningen, som känns litet för enkel. Men Embassytown är ändå en spännande och läsvärd bok, och en intressant tankeövning för den som försöker sätta sig in i Ariekeis språk och tänkande. Jag gillar glimtarna av Miévilles kosmologi i boken, och skulle gärna läsa mer om Bremens kolonier och utforskandet av immer.

Fler böcker av China Miéville:
King Rat
Perdido Street Station
The Scar
Iron Council
Looking for Jake and other stories
The City & the City 
Kraken