Den genuint konstintresserade prins Eugen tillbringade många somrar mellan 1894 och 1914 på Tyresö tillsammans med estetiskt lagda vänner. De inspirerades av naturen och slottet, och påverkade av impressionismen och andra strömningar från Europa avbildade de sina sköna omgivningar. Det passar ju bra att visa ett urval av deras verk på prins Eugens Waldemarsudde.
Till vännerna på Tyresö hörde skulptören Teodor Lundberg, författaren Ellen Lundberg Nyblom, målarna Oscar Björck, Richard Bergh, Lennart Nyblom och Viggo Johansen samt formgivaren Gunnar G:son Wennerberg. Deras brev och andra anteckningar från tiden utgör extra illustration till deras trevliga umgänge, tillsammans med de verk som visas.
 |
| Prins Eugen: Glimmande fönster |
Dock måste jag säga att jag inte blir så imponerad av de flesta tavlorna på utställningen. Man ser att gruppen försökte sig på ett impressionistiskt formspråk, med tydligare penseldrag för att bygga upp motiven. Men det gör att många av tavlorna bara tar sig bra ut på håll; står man för nära löses detaljerna upp i fläckar. Därtill upplever man sällan något strålande solsken eller blänk i den avbildade miljön, så tavlorna uppväcker varken varma sommardagar eller en välkomnande grönska för mina sinnen. Den sköna stämningen och naturkärleken som lyser fram i de vänskapliga breven är liksom avmattad när jag står framför tavlorna.
En serie av goda undantag är de tavlor av sommarnätter som prins Eugen har målat. De har en dovare färgskala och en intressant, vacker motsättning mellan den halvljusa himlen och den mörka skogen. Där har han verkligen fångat stämningen under ljusa sommarnätter.
 |
| Prins Eugen: Nattmolnet |
Länk till Waldemarsuddes sida om Konstnärskolonin på Tyresö
En annan pågående utställning visar verk av Eva Bonnier, som var verksam som konstnär under 1880- och 1890-talen och senare blev en betydande mecenat. Hennes stil är naturligtvis mer realistisk jämfört med Tyresögruppen, vilket egentligen gör jämförelser orättvisa, men jag vill ändå säga att jag föredrar hennes teknik som lockar fram detaljer med lätta penseldrag.
 |
| Eva Bonnier: Magdalena |
De utvalda verken visar hur skicklig hon var på att ta fram sina modellers personlighet. De porträtt hon gjorde av vänner; sjuka och åldrade eller i sin blomma, visar ansikten så levande att de skulle kunna tillhöra personen intill. Uttrycksfulla ögon, karaktärsdrag och skavanker får sin plats utan att tippa över till karikatyr. Eva Bonniers tavlor visar ett vackert och spännande utsnitt ur ett konstnärsliv för över hundratjugo år sedan.
Länk till Waldemarsuddes sida om Eva Bonnier
 |
| Eva Bonnier: Vid ateljédörren |
För mig var det mitt första besök på Waldemarsudde och jag återkommer gärna. Utställningen om Skagernmålarna var dock bäst av de tre jag såg men jag uppskattade även utställningen om Eva Bonnier.
SvaraRaderaAha, utställningen med Skagenmålarna var inte öppnad än när vi var där. Visst är Waldemarsudde vackert? Jag skulle gärna bo där...
SvaraRadera