After the Apocalypse av Maureen F. McHugh

När apokalypsen har inträffat och ebbat ut, måste de som blev kvar klara sig vidare på något sätt. En apokalyps kan numera vara något annat än ett brinnande eldhav och Domedagen. I Maureen McHughs novellsamling After the Apocalypse varierar apokalypserna från samhällsomvälvande till personliga katastrofer. En del av berättelserna skulle till och med kunna utspela sig idag eller förra året. Det de har gemensamt är hur omvärlden blivit svårbegriplig, och Maureen F. McHughs fantastiska prosa.

Den första historien behandlar det snart uttjatade zombie-temat intelligent och med gott öga för detaljer. Jargongen i gänget av fångar som slagit sig samman i det zombie-drabbade området är lika övertygande som förödelsen och zombierna som grabbarna stöter på när de ger sig ut för att leta mat. Även om språket antar en neutral, officiell ton när det krävs, är det alltid direkt och lättläst.

McHugh fokuserar på några detaljer som ger handlingen skärpa och trovärdighet: miljöbeskrivningar men framför allt relationer mellan människor och inre dialoger av tveksamhet. Vad betyder det vilken T-shirt du hade på dig häromåret på jobbet som sista linjen av IT-support för ett irrationellt uppträdande administrationsprogram för sjukhusunderhåll? Och vad betyder det att subrutinerna i sagda program har namn av voodoo-andar? McHugh låter tillräckligt mycket vara osagt för att trigga läsarens fantasi.

De flesta av novellerna har ingen klart definierad slutpunkt. Oftare visar de upp en bråkdel av en värld som man förstår har förändrats mycket, eller så antyder de något som kommer att hända i framtiden. Alla uppskattar inte den sortens historier, men jag tycker väldigt mycket om dem. Maureen F. McHugh har också hittat precis rätt balans mellan att måla upp en levande värld och att lämna slutet öppet för läsaren.

Se på det suggestiva omslaget! Mitt exemplar av boken är nytt, blankt och oskadat. Vecken och skavningarna på kanterna ligger i bilden, den stiliserade bilden av en klocka med visarna på fem över tolv, som en vältummad relik från ett bombskyddsrum från 1960-talet. Ett utmärkt val av omslagskonst.

Två av novellerna finns att läsa gratis här: The Naturalist (28 sidor) och här: The Kingdom of the Blind (20 sidor). Själv läste jag boken långsamt, en novell i taget, för att den var så bra att jag ville dra ut på läsandet. En del av berättelserna gjorde mig tårögd när jag läste sista meningen. Boken är inte ens tvåhundra sidor lång och innehåller som sagt bara nio historier, men var och en av dem är så originell att det kändes som att ha läst mycket mer under en mycket längre tid. Jag kommer definitivt att leta upp fler böcker av Maureen F. McHugh.

Fler böcker av Maureen F. McHugh:
China Mountain Zhang