Vad betyder det vem som har skapat en konstverk? Om du ser en pittoresk tavla, och sedan får veta att den målats av Watteau, blir den vackrare då? Mer värd att betrakta och begrunda? Om det du trodde var en Hopper visar sig vara en amatörs försök i Hoppers stil, blir bilden värdelös?
Jag vet inte om det var sådana frågor som Sturtevant ville väcka när hon på 1960-talet började ställa ut andra, kända, konstnärers verk under sitt eget namn. Hon berättar inte mycket om motivet för sin konst, och slår ifrån sig enkla försök till tolkningar, och fortsätter energiskt att välja ut kända verk och ställa ut dem som sina. (Med ett uppehåll på några år när hon inte längre ville höra till konstscenen.)
Att appropriera Andy Warhols konst, som redan består av upprepningar och kopior av mainstream-kulturen, blir ytterligare ett lager av yta på det som redan vill vara yta. Men när ett helt verk är kopierat, är det hela verket som är kopierat? Det må se likadant ut, men ett konstverk är ju mer än färg och form. Det bär också på konstnärens idéer och intentioner, och de timmar av hantverksskicklighet som gick åt till att forma och utföra verket.
De här tankarna tycker jag är intressanta, men jag upplever inte att det är Sturtevants konst som väcker dem hos mig. Förvisso var hennes idéer mer omtumlande när hon först uppträdde på konstscenen, för snart fyrtio år sedan, och konstvärlden kan behöva ifrågasättas ibland. Men de verk som visas på Moderna Muséet är bara så tråkiga. De var tråkiga i original, och kopieringen har inte gett dem någon extra laddning i mina ögon. Jo, raden med fettstolar efter Joseph Beuys är litet rolig, bara för att jag tycker att hans fettinpackade konstverk är så överskattade (jag överdoserade på dem när jag bodde i Stuttgart). Det kanske är så att tiden har sprungit ifrån Sturtevants konst, men att hon var en viktig influens för många under 1900-talet.
Länk till Moderna Muséets sida om Sturtevant
Jag vet inte om det var sådana frågor som Sturtevant ville väcka när hon på 1960-talet började ställa ut andra, kända, konstnärers verk under sitt eget namn. Hon berättar inte mycket om motivet för sin konst, och slår ifrån sig enkla försök till tolkningar, och fortsätter energiskt att välja ut kända verk och ställa ut dem som sina. (Med ett uppehåll på några år när hon inte längre ville höra till konstscenen.)
Sturtevant, Warhol Flowers (1990)
Att appropriera Andy Warhols konst, som redan består av upprepningar och kopior av mainstream-kulturen, blir ytterligare ett lager av yta på det som redan vill vara yta. Men när ett helt verk är kopierat, är det hela verket som är kopierat? Det må se likadant ut, men ett konstverk är ju mer än färg och form. Det bär också på konstnärens idéer och intentioner, och de timmar av hantverksskicklighet som gick åt till att forma och utföra verket.
De här tankarna tycker jag är intressanta, men jag upplever inte att det är Sturtevants konst som väcker dem hos mig. Förvisso var hennes idéer mer omtumlande när hon först uppträdde på konstscenen, för snart fyrtio år sedan, och konstvärlden kan behöva ifrågasättas ibland. Men de verk som visas på Moderna Muséet är bara så tråkiga. De var tråkiga i original, och kopieringen har inte gett dem någon extra laddning i mina ögon. Jo, raden med fettstolar efter Joseph Beuys är litet rolig, bara för att jag tycker att hans fettinpackade konstverk är så överskattade (jag överdoserade på dem när jag bodde i Stuttgart). Det kanske är så att tiden har sprungit ifrån Sturtevants konst, men att hon var en viktig influens för många under 1900-talet.
Länk till Moderna Muséets sida om Sturtevant
Sturtevant, Beuys Fettstuhl (1993)
Du hann före mig på den här utställningen. Hoppas du inte har något emot att jag länkar till dina inlägg.
SvaraRaderaOm du länkar blir jag bara glad! Nu har jag även kommit ihåg att besöka din sida och kommentera.
SvaraRadera