Hamish Fulton på Galleri Riis

Utställningen har namnet Pedestrian Crossings Considered as Works of Art. Det är dock mer än bara några kliv över en gata som krävs för att Fulton skall kalla det för konst. Under sina 40 år som konstnär har Fulton genomfört såväl långa och ansträngande marscher på exotiska platser som kortare turer i hemstaden London. När jag snabbläser hans biografi och blickar in i galleriet låter det förmätet, men ju fler av verken jag ser, desto mer övertygar han mig om att det är konst.

Ett verk kan bestå av ett (endast ett) fotografi av vandringens slutmål med några rader förklarande text. Ett annat verk kan vara raka blåmålade pinnar satta så att de bildar fyra stiliserade bergstoppar, som representerar en annan resa. Med blyerts står några berg i Lappland inskrivna i ett rutmönster direkt på väggen.

Varje verk är alltså en sammanfattning av en resa till fots. Dagar, kilometer, svett, skoskav, sol i ögonen, tung packning, och säkert några ögonblick av skönhet och reflektion. Kan man sammanfatta det med en tavla? Inte ens hundratals bilder från alla timmar och alla vinklar kan helt fånga allt vad en resa innebar. Men något i formatet och det enkla tilltalet gör att varje bild får en tyngd som jag stannar upp inför. Den säger tillräckligt mycket för att jag både skall förstå litet om hur resan var, och för att jag skall vilja veta mera. Att ha ett av de här på verken skulle stimulera fantasin åtminstone i några år framöver. Den som gör en resa har något att berätta. Det som fascinerar är att Hamish Fulton inte berättar allt, utan låter oss fylla i mycket själva.

Länk till Galleri Riis' sida om utställningen