När jag kommer in i galleriet, på sista dagen för att se Lotta Hannerz verk, torkar jag noggrant av skorna på mattan innanför dörren. Litet längre in ligger en annan hallmatta med texten "WELCOME". Där står en skulptur av en människa i naturlig storlek, en kvinna med bara en liten tunn handduk runt kroppen. Oj då! Om man kan slita blicken från hennes halvnakna kropp och titta på papperet hon håller i handen, ser man en teckning av en ännu fräckare fluktare. Bilden är lustig som en skämtteckning, fast också litet otrevlig.
På en annan tavla sitter en kvinna, som jag tror är konstnären själv, vid ett glasbord på ett kafé. Är det hennes nakna underliv vi ser?! Faktiskt inte, men jag kan ju inte låta bli att luta sig fram för att titta efter ordentligt, och ändå känna mig som en fluktare igen. Men strax bakom står ett verk som inbjuder till tjuvtitt med flit, Curiosity killed the cat. Jag är nyfiken, kikar i nyckelhålet och ser...
En del verk kräver att man ser dem från exakt rätt vinkel. Står man på rätt plats ser man en man som grävt ett hål i en vägg. Fascinerande! Det krävs fantasi, uppfinningsrikedom och säkert en del experimenterande med linjer och skuggor för att skapa verken. Och som sagt är de mer än tidsfördriv. De har en laddning jag inte kan formulera, men som jag tycker mycket om.
Länk till Angelika Knäpper Gallery
Du skriver så lockande, det var rolig läsning. På ett sätt gör det inget att jag inte kommer att se utställningen själv, för din recension var så bra. Och tänk om jag tyckt sämre om själva konsten? ;-)
SvaraRaderaVad bra att det låter intressant för dem som inte kunde se utställningen! Jag har sett henne på det galleriet förut, och tyckte om de verken också. Hon gör verkligen något utöver det vanliga.
SvaraRadera