Handlingen i operan är ju utomordentligt fånig, ingen tvekan om saken. Så varför ta den pa allvar? Nej, låt folk skratta, som uppsättningen på Odessas vackra operascen gör! Det ar en hårfin gräns mellan kul och buskis, och jag är extra känslig for den, men eftersom det inte gick ut över sånginsatserna var jag nöjd och skrattade med.
Greve Almaviva (Vladislav Goraj) inledde med att sjunga sin roll med en röst på gränsen till ansträngd, och inga andra sångare var heller särskilt kraftfulla. Men så kom Figaro in på scenen! Och det är ju ändå honom och hans härliga aria man vill höra. Eduard Pogosov sjöng med en röst så stark, djup och säker att han enkelt kunde kosta på sig att flirta med sin tacksamma publik. Vilken entusiasm, glädje och engagemang! Han höll på att välta omkull mig där jag satt i den vackra röda sammetsstolen, och jag log brett genom hela stycket.
Även de två basarna Bartolo (Dmitrij Pavljuk) och Don Basilio (Sergej Uzun) ryckte upp sig och fick djup i rösten, både på egen hand och i sin duett. Nadjezjda Sitjuk i rollen som Rozina kvittrade som en lärka, inte alltid rent och hennes typ av röst är inte min favorit, men många i publiken uppskattade henne.
Det var några scener där man verkligen utnyttjade den komiska potentialen, med Figaro och hushållerskan Berta som lekte med en lamslagen Bartolo, eller en mycket servil Don Basilio fjäskande for Bartolo, men som sagt, det var bara några tår man doppade i buskis-träsket där.
Odessa-operans scenografi är charmig; inte så många komplext byggda scener men noggrant och vackert målade bakgrunder. Dräkterna i stora fält av svart, guld, rött och vitt ar som tagna ur mina småflicksfantasier om prinsessdräkter förr i tiden. Som tur är har man i år inte sålt ut alla program tidigare i säsongen, och det är därför jag kan referera till sångarnas namn idag. Och därför kan jag framför allt utropa: Eduard Pogosov! Vilken hjälte till sångare! Håll ögon och öron öppna for honom på världens scener, och kom ihåg var ni läste om honom först!
Så härligt det låter opera och Odessa! Staden är en favorit i repris, eller? Minns du var där förra sommaren och rapporterade så intressant!
SvaraRaderaKänner igen känsligheten för kul/buskis faktiskt. Hemskt när det går över gränsen så skönt de höll sig på rätt sida i Barberaren...
Har du sett Lakmé uppföras? Blev nyfiken på den efter en tv-konsert mitt i all fotboll.
Hoppas du har en riktigt trevlig resa!
Hälsningar fr en varm altan i Gävle :-)
Tack, jag har det lika underbart som forra aret! Nu kom solen igen, och jag har operabiljetter till varje dag. :) Har inte sett Lakme, dock. Ha det bra sjalv!
SvaraRaderaVilken intensiv kulturresa det är. Opera varje dag!! Himmel! Det är Odessa som gäller alltså! Jag håller helt med om det där med komik som allt för lätt slår över till buskis. Man vrider sig bara i stolen. brukar hålla mig till tragiska operor och färre opera buffa, hehe.. men Barberaren har jag ju sett två gånger ändå faktiskt. Bra uppsättningar båda, men var väldigt länge sedan nu.
SvaraRaderaJa, det ar en underbar kulturresa! Operan byter program varje dag, sa jag skulle kunna vara har nastan en manad och se nagot nytt varje kvall. Det ar underbart!
SvaraRadera