På Moderna Muséet visas just nu en unikt stor samling av Evert Lundqvists målningar. Han levde mellan 1904 och 1994, och det han åstadkom på 30-talet och senare väckte djup respekt hos många samtida konstnärer. Han målar ofta med kraftiga färger, grova penseldrag och tjocka lager av färg.
Det är inga enkla avbildande tavlor, utan motivet verkar nästan få kämpa sig fram genom måleriet. Ofta ser jag tydligare om jag står mitt framför tavlan och kisar med ögonen. Jag inbillar mig att konturerna blir klarare och fler detaljer framträder. Det är litet spännande men mest ansträngande, och jag blir inte gripen av Evert Lundqvists måleri. Det är det dock många andra som blivit, bland andra Hermia. Jag får väl medge att även om det går mig förbi, så förstår jag att Lundqvist måste ha en kvalitet och en vision som står sig.
Länk till Moderna Muséets sida om Evert Lundqvist
Gillar din beskrivning av hur motiven får kämpa sig fram. Fast undrar om inte jag gjorde tvärtom -ställde mig en bit ifrån för att se bättre...
SvaraRaderaAha, du klev bakåt? Jag stod en bit ifrån och kisade tills jag fick värk i ögonen. Det fungerade ju, fast jag skulle inte orka kisa i längden...
SvaraRadera