Tracy Chapman på Cirkus

En kvinna, en röst, ett dussin gitarrer och två dussin suveräna låtar: Tracy Chapmans konsert på Cirkus var magisk.

Allra först kom hon in helt själv, ställde sig under glödlampan och sjöng Behind the Wall a capella. Med kvällens första gitarr runt halsen fortsatte hon med Baby Can I Hold You. Vi fick också höra musik från den nya skivan Our Bright Future, som hon släppte precis häromdagen. Några i publiken hade redan hunnit få favoriter från den, som de önskade sig. Men under kvällen var det låtarna från debutskivan som var allra mest uppskattade. Det är ju inte heller konstigt: Fast Car, Across the Lines, She's Got Her Ticket och Talkin' Bout a Revolution - alla är de samtida mästerverk.

Tracy Chapman har förmågan att med varje sång berätta en historia som känns i själen. Sorgliga berättelser blir så verkliga med hennes allvarliga röst, men hoppet blir också ännu vackrare med hennes poetiska ord. Varje ord av kärlek låter som en bön om en droppe vatten i öknen, som människans enda chans till glädje i en hård värld.

Varje ny låt tarvade en ny gitarr. Instrumentansvarige i kulisserna fick göra ett varv in på scenen för att byta modell åt Tracy Chapman mellan så gott som varje låt. Som okunnig åhörare måste jag erkänna att jag inte hörde så stor skillnad på soundet, men det är fascinerande att tänka sig att strängning, greppkänsla, klang och eko är så viktig i varje låt för Tracy Chapman själv.

Mannen utanför entrén som sålde öronproppar verkade stå där i onödan; så mycket väsen kan ju inte en ensam kvinna med gitarr föra. Men det som fick öronen att ringa var inte artisten, utan publikens jubel. De hängivna fansen som längtade efter varje tillfälle att få visa Chapman sin kärlek kunde slå om från andäktig tystnad till öronbedövande vrål och applåder på en sekund. Minsta replik orsakade jubel, och under ett debacle med gitarrerna var det nära att hon fick applåder för att hon klunkade vatten ur sin röda mugg.

Efter sista ordinarie numret (Talkin' Bout a Revolution) kom en oförberedd Tracy Chapman tillbaka in på scenen och lät publiken önska sig extranummer. Vilken skriktävling som utbröt! Inte ens när hon lät olika sektioner ropa önskningar i tur och ordning kunde jag urskilja de framtjutna låttitlarna, men det klarade förstås Chapman. Telling Stories och She's Got Her Ticket fick vi höra som inte rusade ut direkt utan väntade en minut.

Cirkus är en intim arena, och Tracy Chapman skapade en fin stämning med sin underbara musik och personliga berättelser mellan låtarna. Hon är en av de unikt begåvade artister där text, melodi, arrangemang och röst samverkar och skapar musik med hjärna, hjärta och själ. Tracy Chapmans konsert på Cirkus var magisk.