I utställningsrummet på galleri Knäpper + Baumgarten står (tror jag) konstnären själv i form av en skulptur i naturlig storlek. När man ser henne i ögonvrån, väntar man sig när som helst att hon skall titta upp från sitt papper och se över de sista detaljerna inför vernissagen. Fastän ansiktsdragen drar åt seriefigur-hållet, är det något i hållningen som gör att hon ser ut att kunna börja andas vilket ögonblick som helst.
På samma sätt är det med de övriga föreställande målningarna på utställningen. De har inte tillräckligt med detaljer, och de är litet för ljusa och lätta för att vara realistiska. Men ändå ser de ut att bara vara ett steg bort från att bli verkliga.
Trompe l'oeil-effekterna i tavlorna och skulpturerna förstärks med ståltråd och finmaskigt hönsnät, och via utskurna delar i verket. En liten skulptur visar en blyertspenna hängande i luften. Från spetsen flyter ett trassligt streck ned på papperet. Ur rätt vinkel bildar strecket konturerna till gubben vars skugga skapats av hönsnät på papperet. Ur alla andra vinklar ser det ut som ett flöde av kreativitet.
Redan vid första anblicken är Hannerz' verk sköna för ögat, men det finns även överraskningar i dem om man vill leta. I flera av objekten finns referenser till kända tavlor, såsom Munchs Skriet. Det känns inte alls sökt, snarare lekfullt och kärleksfullt, och det uppskattar jag.
Länk till galleriets hemsida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar