lördag 24 maj 2014

Dido & Aeneas på Operan i Gäddviken

Runt den lilla scenen i Gäddviken sitter publiken, nära. De tre aktörerna är barfota (även jag! Man får inte bära ytterskor) och plockar fram rekvisita ur luckor i golvet medan Hovkapellet spelar ouvertyren. Det är en fin mjukstart, speciellt när publiken sitter så nära och också därför att uppsättningen riktar sig till scenovana ungdomar. Även klädseln är enkel till en början, vilket gör det lättare att identifiera sig med personerna, men när handlingen kräver det tas brokiga och intrikata plagg på.


Runt hela scenen ovanför publikens platser finns en duk där det projiceras tidvis autentiska filmer från dagens Kartago, där Dido är härskarinna, och däremellan andra bilder och former som förstärker stämningen på scenen.

I den nedskalade operan görs Aeneas som talroll av Kardo Razzazi, och Vivianne Holmberg både talar och sjunger i sin roll som Belinda. Belinda är vän och rådgivare till Dido, som sjungs av Magdalena Risberg. De båda sångerskorna har ljuvliga röster, klara som vatten och lena som siden!

Sångtexterna växlar mellan svenska och engelska, och trots att de båda sångerskorna artikulerar ypperligt är det en hjälp att delar av handlingen förklaras i tal. Men det och den minimala ensemblen betyder också att stora partier i Henry Purcells opera fått strykas; några strofer ur Aeneas duett med Dido sjungs av Belinda, och ett livligt parti där Aeneas trupper beordras avsked till sina nymfer spelas långsamt i moll i bakgrunden till en scen.


Värst av allt är kanske att det i denna uppsättning inte framgår att Aeneas lockas bort från Dido i hennes svåraste tid med ett falskt löfte. Det gör att han framstår enbart som en svikare, rädd för ett nytt krig men i grunden självisk; när han i originalet trodde sig vara kallad iväg av gudarna.

Att Dido är en roll med enbart sång gör att hon under operan inte kommer henne riktigt lika nära som de båda andra. Men när Aeneas svek och de annalkande motståndarna blir henne övermäktiga och hon under svidande skön sång sväljer gift går det inte att värja sig mot sorgen över hennes slut. "Kom ihåg mig, glöm mitt öde" - nej, även Didos öde är viktigt, och hela uppsättningen är värd att minnas. Dido & Aeneas fick en kort spelperiod men man kan hoppas på att den tas upp igen.

Länk till Operans sida om Dido & Aeneas

Foto: Markus Gårder

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar