I Nationalmuseums stora utställning om Romantiken presenteras flera ingångar till denna vittomfattande rörelse, och alla kan nog hitta sin egen favoritaspekt. Själv uppskattade jag blicken på naturen som innefattade människan - turister, små figurer inför ett imponerande naturfenomen, vare sig det är en urgammal klippformation eller ett rasande utbrott av Vesuvius.
 |
| Joseph Wright of Derby, Vesuvius utbrott (1770-tal) |
 |
| Johan Christian Dahl, Vesuvius utbrott i december 1820 (1826) |
 |
| Thomas Fearnley, Arco Naturale, Capri (1833) |
Likaså intresseras jag av de tavlor som också visar byggnader, verk av människohand i en miljö som står uråldrig och oberörd kring dem. Vi kan karva ut en plats åt oss i naturen men i slutändan är vi utlämnade åt det som fanns före oss och kommer finnas kvar efter oss, en känsla som kunde finnas då men som vi vet nu inte stämmer helt.
 |
| Ernst Ferdinand Oehme, Borgen Naudersberg i Tyrolen (1847) |
 |
| Peder Balke, Stockholm i månsken (1840) |
 |
| Karl Julius von Leypold, Landskap med megalitgrav (1850) |
 |
| Caspar David Friedrich, Korset vid Östersjön (1815) |
Skönheten finns också i fokus på det som människan har skapat helt själv: stadssilhuetter, utsikt från ett fönster, hur ljuset faller i ett rum där människan kan arbeta i ro.
 |
| Carl Gustav Carus, En gammal tysk stad i det första gryningsljuset (c:a 1840) |
 |
| Carl Gustav Carus, Himlen sedd från ett fängelsefönster (1823) |
 |
| Georg Friedrich Kersting, Ung kvinna syr i skenet av en lampa (1823) |
På Nationalmuseums sida om utställningen Romantiken - ett sätt att se finns ett antal sevärda inspelningar av korta föredrag om olika aspekter av tidsperioden och utställningen.
 |
| Wilhelm Bendz, Konstnären Georg Heinrich Crola i sin ateljé (1832) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar