Beetlejuice Beetlejuice

Ingen behöver oroa sig för att uppföljaren till Beetlejuice är dålig eller onödig, för den är riktigt bra - ett roligt återseende av spännande karaktärer och en påminnelse om att filmer kan vara originella och litet vilda. Med lagom mycket av nya influenser blir de vinda, svartvitrutiga korridorerna och splattriga nydöda i dödsrikets byråkratiska helvete nästan något att längta till. Inte för att man känner igen sig och vet hur det fungerar, för administrationen är intrikat och det är kul nog i sig.

Den gulliga gubben med förkrympt huvud var en favorit i första filmen, och nu har Beetlejuice ett halvdussin av dem anställda på sin byrå för relationsråd. Själv längtar Beetlejuice fortfarande efter den unga bruden han nästan fick, Lydia Deetz. Men nästan trettio år har gått och den truliga tonåringen har blivit mor till en annan trulig tonåring, Astrid, vars föräldrauppror består i att vägra tro på att mamman kan se de döda.

När morfar Charles hastigt dör återvänder Astrid, Lydia och hennes styvmor Delia Deetz till huset där allt hände. Av olika skäl blandas begravning med frieri och stundande bröllop, men saker börjar krångla till sig och plötsligt kanske det är Beetlejuice som är den trygga punkten när levande och döda börjar mingla litet för seriöst? Men den giftaslystne demonen med spretigt hår är själv jagad med mordisk frenesi av sin ex-fru Delores, som häftar ihop sina avhuggna kroppsdelar lika skickligt som Sally i Nightmare Before Christmas, men inte alls är lika oskyldig som hon.

I filmen Beetlejuice Beetlejuice är bifigurerna, bakgrundsdetaljerna och sidospåren minst lika underhållande som huvudhandlingen. Dödsrikets poliskår leds av den tjusige Wolf Jackson som lärt sig det viktigaste om detektivarbete under sin filmkarriär som tuff polischef. Då Beetlejuice och Dolores historia börjar under digerdöden berättas den på italienska, i svartvita scener. Och det är klart att det sjungs och dansas på Soul Train, tåget som tar avlidna själar till The Great Beyond, men våra huvudpersoner vill ändå inte luras dit i förtid. Det krävs list, byråkrati och hemliga genvägar för att klara sig, och med så många oväntade vändningar är spänningen och humorn hög in i det sista.