Trädgården - Konst och natur under sex sekler på Nationalmuseum

Låt oss börja vår vandring genom trädgårdarna i den första och mest ljuvliga: paradiset, det som Adam och Eva sedan blev utdrivna från. Trots de knapphändiga beskrivningarna om dess utseende har det lockat till avbildningar genom århundradena, förstås påverkade av dåtidens drömmar. För dryga hundra år sedan levde de klassiska drömmarna om Edens lustgård fortfarande kvar.

Agnes Suthoff, Paradiset (1914)

Uno Åhrén, Paradiset (1924)

Målningen utförd av en okänd konstnär på 1500-talet visar en intim och kärleksfull bild av Eva i Adams knä, ändå lockad av den förbjudna frukten. 

Joakim Skovgaards målning från 1931 av ormen som frestar Eva är spännande på flera sätt: det nordiska landskapet de befinner sig i, den exotiska arten orm som helt klart inte hittas på våra breddgraders natur, och så ormens position då den samtalar med Eva.

Några fina tavlor av landskap varvar Nationalmuseum in i utställningen, men mig intresserar det mer vad människan har försökt tukta eller inhägna i trädgårdar. Monarker och andra bemedlade på sextonhundra- och sjuttonhundratalet hade möjlighet och önskan att anlägga stora, imponerande trädgårdar. Vi får se kartor och målningar från Versailles och andra utländska trädgårdar.

Lorens Gottman (~1770)

Men även i Sverige och Stockholmsområdet fanns vackra parkanläggningar. Ett tag var det också eftertraktat att ha en grotta eller en ruin i sin park, till den grad att man lät uppföra byggnader som var ruiner redan från början.

David von Cöln, Vy av Ulriksdal med orangeriet sett från söder (1732)

Louis Jean Deprez, Vy av Observatoriet och det stora slottet vid Haga (1790)

Louis Jean Deprez, Borgruin för Sturehov (1790)

Privata trädgårdar med mindre ambitioner kan vara nog så fridsamma, såväl den inbjudande hörnan hos familjen Bohman i Linköping, målad 1887-88 av Johan Fredrik Krouthén, som höstträdgården i Grez-sur-Loing målad av Julia Beck 1883 - det är skönt att det får synas att naturen inte alltid blommar och är prunkande.

Den ytterst moderna synen på samtiden och framtiden som var levande för hundra år sedan återspeglades också i trädgårdsplaneringen, och områdena där inte natur och grönska dominerar är nog så lockande som reguljära parker och trädgårdar. Visst kan man få ro i den Trädgård av vatten och ljus som Gabriel Guévrékian projekterade år 1924-25.

Länk till Nationalmuseums sida om Trädgården