The English

Bakgrundsmusiken är som lånad från gamla tiders westernepos - känslosamma stråkar, ekande horn som drar tankarna till vida vidder och historier med rättskaffens cowboys som skipade rättvisa. Men historierna och människorna vi ser är långt från ädla. Vi ser människor som kommit till ett nytt land med stora möjligheter, där de kan kasta av sig sin historia och skapa sig ett nytt liv. Men vi ser också hur frånvaron av lag och rättsskipning gör att de starka och samvetslösa kan ta för sig av dem som inte kan försvara sig. Eller begå våldsamma brott bara för nöjes skull. Och det är många varianter av hänsynslöshet och brutalitet som människorna kan uppvisa. 

The English, vem eller vilka är de? För dem som bodde i landet från början kan det vara ett samlingsnamn på alla de olika som kommit över vattnet och mutat in, utnyttjat och satt ägare på det som landet ger. En av the English är Lady Cornelia Locke, som inte är där för att vinna rikedom utan för att hämnas på mannen som dödade hennes son. Hon bär också på en väska packad med pengar, vilket gör henne till ett villebråd för några skrupellösa män. Men ett annat tilltänkt offer, Eli Whipp, slår sig fri och ger sig av tillsammans med Cornelia Locke. Han har ett eget uppdrag, att utverka den jordlott som skulle vara hans lön som soldat men som armén försöker lura honom på då han inte är en vit man utan kommer från ursprungsbefolkningen.

Vida vidder ser vi i några scener, och ritter över dammiga prärier, men för att vara ett så stort och generöst land så är det samma personer som stöter på varandra gång efter annan utan alltför långa transportsträckor däremellan. Språket är knapphändigt och informationstätt och ändå målande, och man bör lyssna noga för att plocka upp alla anspelningar på tidigare historier mellan personerna som pratar, vare sig de har synts i bild eller ej. På så vis blir The English nästan till ett kammarspel i vildmarken, osannolik på flera sätt och överraskande poetisk och vacker i det kärva.