Hilma

Vem kan förstå Hilma af Klints tavlor? Jag har försökt så många gånger men kan erkänna att jag inte förstår dem. Men jag kommer inte att sluta att försöka. Ett av de många försöken var att se filmen Hilma om Hilma af Klints liv. Kanske, kanske har jag kommit ett steg närmare en förståelse, eller kanske är det min egen inbillning.

Till att börja med finns det några underligheter att vänja sig vid i filmen. Den första är att alla talar engelska, förutom några repliker på tyska och ännu färre på svenska. Men språket flyter på utan problem så det går att vänja sig vid. Den andra underligheten är scener där huvudpersonerna är inklippta i filmer från tidigt nittonhundratal, vilket ger oss en fin bild av dåtidens Stockholm och stockholmare, fast ser litet konstlat ut. Men de gatuscenerna går snabbt förbi, och istället får vi desto fler ljuvliga inomhusmiljöer. Vi får se många hem som ser bebodda ut då de ofta är litet trångt möblerade och inte överdrivet stylade i en enhetlig stil.

Kan man någonstans härifrån finna inspirationen till Hilma af Klints raka streck och perfekta cirklar i klara färger? Men nej, om något så är af Klints konst oftast raka motsatsen till det vi ser omkring henne. Jag får åter igen välja att försöka att på annat sätt förstå de andliga impulser som Hilma af Klint fäste på papper. Utan tvekan är hennes verk imponerande till motiv och genomförande.

Jag var litet orolig att det skulle förta verkens storhet att se en film om skaparens liv. I en film måste man oundvikligen lägga in repliker och sinnesstämningar man inte kan vara helt säker på är sanna, och i värsta fall blandar man in några kontroverser av modernt snitt för att öka intresset för filmen. Då jag vet så litet om Hilma af Klints liv kan jag inte avgöra vilka detaljer som är påhittade och vad som är sant.

Dock är det intressant att se vänskapen och slitningarna i gruppen av fem engagerade väninnor när Hilma fann sitt uppdrag i andarnas tal till henne, likaså att få se skaparglädjen vid tillkomsten av tavlorna, och så de många förklaringarna och icke-förklaringarna av vad de ÄR till människor som inte förstår. Rent fantastiskt är det att få se Hilma af Klints ateljé på Munsö behängd med hennes stora tavlor - de tycks göra sig mycket bra där. Men glimten från utställningen på Guggenheim nästan sjuttio år efter hennes död är en senkommen triumf för Hilma af Klints vision - för en stor och engagerad visas hennes verk i en byggnad som är så lik hennes planer för ett tempel man kan komma.