onsdag 5 augusti 2020

Mrs. America

Efter 60-talets hippeivåg med fri kärlek och psykedeliska droger är det inte så svårt att tänka sig att människor med mer konservativ livshållning kände att världen höll på att vältas över ända. Equal Rights Amendment, ett förslag på tillägg till USA:s konstitution som kvinnorörelsen lyfte fram i början av 70-talet, sågs av många hemmafruar som ett sätt att ta bort deras rättigheter, inte stärka dem. Serien Mrs. America börjar hos Phyllis Schlafly, kvinnan som från Illinois samlade och ledde motståndet mot ERA. Vi kan som sagt förstå den genuina oron hos henne och hennes väninnor i rörelsen även när hon lömskt överdriver feministernas krav och målar upp en grym värld där hustrur inte får känna sig nöjda och stanna i hemmet. Ganska tidigt får vi också se hur hon behöver spela med i grabbarnas spel för att göra sin röst hörd, och ändå förpassas till sekreterare när hon vill diskutera de försvarsfrågor hon engagerat sig i i åratal.


Parallellt med Phyllis Schlaflys historia och STOP ERA får vi följa kvinnorna som arbetar för tillägget, och i oftast porträttlika gestaltningar ser vi stora namn som Gloria Steinem, Betty Friedan och Bella Abzug. Som de flesta sammanslutningar var kvinnorörelsen redan från början oenig i mycket. Det fanns många kontroversiella frågor som pockade på att tas upp men också måste hanteras strategiskt för att inte motståndet mot ERA skulle bli för stort: abort, homosexuellas rättigheter och inte minst diskriminering på grund av ras, en lika viktig fråga som könsdiskriminering. I avsnittet Shirley, betitlat efter Shirley Chisholm som var den första svarta kvinnan att ställa upp som presidentkandidat, ser vi striden om hur mycket man vågar pressa för förändring och hur mycket man skall vänta med till "senare", och också hur många som såras på båda sidor av misstro och besvikelse.



Ändå är det ett enormt nöje att timme efter timme se så många engagerade kvinnor arbeta, diskutera, sätta hårt mot hårt eller mötas i vänskap. En bonus är att få se skickliga skådespelerskor sätta sina roller ut i fingerspetsarna; långtida favoriter som Margo Martindale, Uzo Aduba, Elizabeth Banks och Tracey Ullman. I Rose Byrnes gestaltning är det lätt att se hur andra feminister irriteras av att denna avmätt glamourösa kvinnan ses som ledare av alla utanför rörelsen. Även på den konservativa sidan utmanas Phyllis Schlafly av mer hårdföra kvinnor med kopplingar till ljusskygga rörelser. Cate Blanchetts blick som kan smalna av och leendet som kan hårdna och ändå se artigt ut är den perfekta illustrationen av en kvinna som behöver hålla minen i en värld som inte är så korrekt som den borde - inte ens på hennes egen sida.


 

Vinjettmusiken till serien Mrs. America är den slagkraftiga "A Fifth of Beethoven" och i varje avsnitt trummar samtidens energiska rockmusik in de nya vindarna. Stödet för Schlaflys rörelse var aldrig så stort som hon trodde, men motståndet mot ERA och kvinnorna som förde fram det var och är fortfarande starkt. Det var en viktig kamp som fördes på 1970-talet och det är bra att få se den dokumenterad, som en påminnelse om historien och uppmuntran och tankestöd inför nya motgångar.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar