Den fantastiskt roliga filmen What We Do In The Shadows har en handling som egentligen passar ännu bättre i TV-serieformat, så det är bra att det är just så som filmen har fått sin uppföljning. Förutsättningarna är desamma: dokumentärfilmare följer en grupp vampyrer som bor tillsammans i ett hus - mäktiga varelser som dricker blod och kan förvandla sig till fladdermöss, men inte riktigt har hängt med när världen runt dem har utvecklats.
Istället för Nya Zeeland befinner vi oss på Staten Island, även det en bit vid sidan av händelsernas centrum. Våra vampyrer tog sig dit från Europa för något hundratal år sedan och tog sig inte längre in i Amerika än så. De som bor tillsammans är Nandor the Relentless, vampyr sedan den ottomanska eran; Nadja, en eldig vampyr med östeuropeiska rötter, den engelske ädlingen Laszlo Cravensworth som Nadja gjorde till vampyr och gifte sig med. Och så Colin Robinson, som de övriga helst vill slippa. Ja, alla vill slippa honom, för han är en energivampyr. När han tråkar ut din med långrandiga samtal med sin entoniga röst, det är då han när sig på din energi. Man börjar snabbt fundera på vilka av ens jobbarkompisar som kanske i hemlighet är energivampyrer!
Nu glömde vi nästan Guillermo. Det gör Nandor också, fastän Guillermo tjänat honom troget i tio år. Skall Nandor någonsin uppfylla Guillermos dröm och göra honom till en vampyr? Guillermo hoppas fortfarande!
Ja, våra vampyrer är starka, kan flyga och tömma en människa på blod, men de är bortkomna vad gäller världen av idag. De stiliga mantlarna och pipkragarna som väckte respekt för trehundra år sedan ser ut som utklädningskläder idag. Vampyrerna vet att de måste följa samhällets lagar någorlunda väl för att inte dra till sig för mycket uppmärksamhet och eventuella vampyrjägare. Men de skall ju ta över Amerika! Det första, trevande steget blir att på laglig väg ta över Staten Island, via kommunfullmäktige.
Förflyttningen från film till serieformat har skötts väl av seriens skapare Taika Waititi och Jemaine Clement. Den nya serie är genomsyrad av samma humor, har behållit den roliga fiendskapen med varulvarna, är litet uppdaterad för de nya omgivningarna och har också nya uppslag och huvudpersoner man gärna vill följa. Nadjas äventyr med en gammal älskare hon ser återfödd i en lokal man är over the top roliga, och Colin Robertson är så tråkig att jag skrattar intensivt, kanske av lättnad för att det inte är jag som dräneras på energi. Första säsongen av What We Do in the Shadows lovar gott, och jag hoppas att serien kommer att fortsätta några säsonger till.
Istället för Nya Zeeland befinner vi oss på Staten Island, även det en bit vid sidan av händelsernas centrum. Våra vampyrer tog sig dit från Europa för något hundratal år sedan och tog sig inte längre in i Amerika än så. De som bor tillsammans är Nandor the Relentless, vampyr sedan den ottomanska eran; Nadja, en eldig vampyr med östeuropeiska rötter, den engelske ädlingen Laszlo Cravensworth som Nadja gjorde till vampyr och gifte sig med. Och så Colin Robinson, som de övriga helst vill slippa. Ja, alla vill slippa honom, för han är en energivampyr. När han tråkar ut din med långrandiga samtal med sin entoniga röst, det är då han när sig på din energi. Man börjar snabbt fundera på vilka av ens jobbarkompisar som kanske i hemlighet är energivampyrer!
Nu glömde vi nästan Guillermo. Det gör Nandor också, fastän Guillermo tjänat honom troget i tio år. Skall Nandor någonsin uppfylla Guillermos dröm och göra honom till en vampyr? Guillermo hoppas fortfarande!
Ja, våra vampyrer är starka, kan flyga och tömma en människa på blod, men de är bortkomna vad gäller världen av idag. De stiliga mantlarna och pipkragarna som väckte respekt för trehundra år sedan ser ut som utklädningskläder idag. Vampyrerna vet att de måste följa samhällets lagar någorlunda väl för att inte dra till sig för mycket uppmärksamhet och eventuella vampyrjägare. Men de skall ju ta över Amerika! Det första, trevande steget blir att på laglig väg ta över Staten Island, via kommunfullmäktige.
Förflyttningen från film till serieformat har skötts väl av seriens skapare Taika Waititi och Jemaine Clement. Den nya serie är genomsyrad av samma humor, har behållit den roliga fiendskapen med varulvarna, är litet uppdaterad för de nya omgivningarna och har också nya uppslag och huvudpersoner man gärna vill följa. Nadjas äventyr med en gammal älskare hon ser återfödd i en lokal man är over the top roliga, och Colin Robertson är så tråkig att jag skrattar intensivt, kanske av lättnad för att det inte är jag som dräneras på energi. Första säsongen av What We Do in the Shadows lovar gott, och jag hoppas att serien kommer att fortsätta några säsonger till.
En massa pluspoäng på den här! Jätte-rolig serie där jag skrattar flera gånger i samma avsnitt. Extra roligt tror jag om man även spelat Vampire- RPG eller -lajv!
SvaraRadera