Cecily Brown på Louisiana

Foto: Håkan Wilhelm Hugosson

Sex, sex, sex, naket, pornografi. Bilderna finns omkring oss hela tiden, i subtila skymtar av hud mot hud eller i rena samlagsbilder. Cecily Brown målar en värld genomsyrad av sex med en blandning av acceptans och motstånd som många kan känna igen sig i. Tavlorna täcker väggarna i stora och små format i några av Louisianas salar.

Många av målningarna visar en massa av människokroppar, mer eller mindre tydligt sysselsatta med samlag i mer eller mindre krångliga positioner. Få av tavlorna (fler av skisserna) visar tydligt tecknade genitalier i sexualakten. Människornas ansikten och konturer är otydliga; individen är utsuddad.

På ett bord i en av salarna ligger bilder med nakna kroppar från vår samtid och från konsthistorien utspridda. Där finns bland annat omslaget till Jimi Hendrix Electric Ladyland, det med en skog av nakna kvinnor vilket Hendrix själv inte lär ha tyckt om. Den bilden återkommer flera gånger i Cecily Browns tavlor, en gång med titeln av upprepade mardrömmar.

Det är intressant att så många av tavlorna är målade i färger som ligger en bit ifrån vad naturen ger; orange, grönt, rosa, blått och ibland med neonstyrka. Säger Brown att det är något nytt vi ser i det ohämmade pippandet, framtiden? Eller menar hon att vi tappat kopplingen till ursprungsmeningen med sexualakten? Ingetdera behöver vara sant, och det är bra att alla åskådare kan läsa ut vad de själva vill. För egen del påminner tavlorna mig om Michel Houellebecqs böcker, där sexdriften står i fokus till den grad att aktörerna i böckerna blir blinda för annat. Och inte heller verkar de ha kul när de håller på.


Länk till Louisianas sida om Cecily Brown