Pengar kan inte köpa lycka, säger de som har dem i massor, men visst kan de avhjälpa många problem vet vi som inte har det. Tom Ripley hankar sig fram i New York, utan mål i livet, inneboende hos sin faster som kallar honom sölkorv. Men så hamnar han i kretsar där pengarna föder det goda livet, och allt förändras. Hans avlägsne bekant Dickie Greenleaf har rest till Italien för att leva konstnärsliv och vill inte komma hem och kliva in i det stora familjeföretaget. Fadern och modern skalar av några småsmulor av sin förmögenhet och skickar Ripley - biljett och extrapengar - till Italien.
Dickie och flickvännen Marge lever la dolce vita på stranden. Tom Ripley är osäker och fumlig bredvid dem, men hur gärna vill han inte leva som de, vara som de! I replikväxlingarna med Dickie hörs skillnaden mellan dem två; en som är van vid pengar och vad de kan ge, och en som inte har någon aning om någondera. Och ändå är de så lika varandra i utseendet, Dicke och Ripley, tycker Ripley! Det kunde lika gärna vara Ripley i de fina, välsittande kläderna, världsvan och italienskkunnig. Ödet tycks ha spelat Ripley ett spratt. Kan Ripley ändra på ödet? Allteftersom han blir mer självsäker nästlar han sig djupare in i Dickies och Marges liv. Så kommer ögonblicket när han inte krymper inför en förolämpning utan hugger tillbaka. När kylan tar plats i Ripleys hållning och blick är det skrämmande.
I soliga Italien, långt bort från USA där människor känner dem båda, ser Ripley chansen att ta Dickies plats. Från båtturen i Sanremo kommer bara en av de unga amerikanerna tillbaka. Skickligt växlande mellan att spela Dickie och Ripley förser sig Ripley med det viktigaste för att ta över Dickies liv. Men helt klarar sig inte Ripley utan kontakter med Dickies gamla vänner, och här och där uppstår misstankar. Det första mordet på Dickie måste skylas över med fler mord, mer blod och fler ödslade liv. Finns det en gräns för hur många människor som måste offras för att Ripley skall få fortsätta leva omsluten av pengar?
Patricia Highsmiths moderna klassiker spelas på Uppsala Stadsteater på en naken scen som fylls med energi och rörelse av de kunniga skådespelarna. Tyvärr fläckas uppsättningen av några komiska inslag - vimsighet hos Dickies föräldrar, översexualiserade slapstickpoliser - som tidvis fäller krokben för stämningen. Men till största delen är det allvaret som lyser igenom; avundsjukan och habegäret hos Ripley och klivet från att ha varit utom räckhåll från det goda livet till att ta för sig fritt. Den talangfulle Mr Ripley är en spännande historia och sevärd även som teaterpjäs.
Länk till Uppsala Stadsteaters sida om Den talangfulle Mr Ripley
Dickie och flickvännen Marge lever la dolce vita på stranden. Tom Ripley är osäker och fumlig bredvid dem, men hur gärna vill han inte leva som de, vara som de! I replikväxlingarna med Dickie hörs skillnaden mellan dem två; en som är van vid pengar och vad de kan ge, och en som inte har någon aning om någondera. Och ändå är de så lika varandra i utseendet, Dicke och Ripley, tycker Ripley! Det kunde lika gärna vara Ripley i de fina, välsittande kläderna, världsvan och italienskkunnig. Ödet tycks ha spelat Ripley ett spratt. Kan Ripley ändra på ödet? Allteftersom han blir mer självsäker nästlar han sig djupare in i Dickies och Marges liv. Så kommer ögonblicket när han inte krymper inför en förolämpning utan hugger tillbaka. När kylan tar plats i Ripleys hållning och blick är det skrämmande.
I soliga Italien, långt bort från USA där människor känner dem båda, ser Ripley chansen att ta Dickies plats. Från båtturen i Sanremo kommer bara en av de unga amerikanerna tillbaka. Skickligt växlande mellan att spela Dickie och Ripley förser sig Ripley med det viktigaste för att ta över Dickies liv. Men helt klarar sig inte Ripley utan kontakter med Dickies gamla vänner, och här och där uppstår misstankar. Det första mordet på Dickie måste skylas över med fler mord, mer blod och fler ödslade liv. Finns det en gräns för hur många människor som måste offras för att Ripley skall få fortsätta leva omsluten av pengar?
Patricia Highsmiths moderna klassiker spelas på Uppsala Stadsteater på en naken scen som fylls med energi och rörelse av de kunniga skådespelarna. Tyvärr fläckas uppsättningen av några komiska inslag - vimsighet hos Dickies föräldrar, översexualiserade slapstickpoliser - som tidvis fäller krokben för stämningen. Men till största delen är det allvaret som lyser igenom; avundsjukan och habegäret hos Ripley och klivet från att ha varit utom räckhåll från det goda livet till att ta för sig fritt. Den talangfulle Mr Ripley är en spännande historia och sevärd även som teaterpjäs.
Länk till Uppsala Stadsteaters sida om Den talangfulle Mr Ripley
 |
| Foto: Micke Sandström |
Intensivt och effektivt skådespel och suggestiv iscensättning som i några fall blir väldigt rå i sin påtaglighet.
SvaraRaderaBra där!