Julia Peirone på Göteborgs Konstmuseum

"Girls, Girls, Girls" - flickor är en förbrukningsvara i stora delar av media. Unga, söta, bifigurer med minimal personlighet, utbytbara. Den flyktiga uppmärksamheten som objekt är ändå lockande, och många flickor klär i sig den rollen med tighta, korta kjolar, höga klackar, lösögonfransar och läppglans, hur krångligt det än är att hålla allt på plats.

Julia Peirones utställning på Göteborgs Konstmuseum visar just hur krångligt det är att hålla allt på plats: kläder på sniskan, snubbel i de högklackade skorna. Flickorna får se rufsiga och slarviga ut, och ingen passar in i mallen av "snygg tjej med perfekt smink och outfit". Men är det en rättvisare bild? Peirone har länge avbildat flickor i de sårbara, formbara tonåren. Men även framför hennes kamera sker en styling och ett poserande, fast av helt motsatt slag som i modebilderna som väljer vinklarna där modellen ser ouppnåeligt vacker ut.

Jag förstår att Julia Peirone undersöker de tidiga tonårens lättknäckta drömmar, försöken till att hitta sig själv och ta sig fram i världen, en period som ligger också mig mycket varmt om hjärtat. Jag vet att många berörs av hennes bilder och filmer, men mig talar de bara förbi. De neutrala bakgrunderna avskärmar flickorna från sammanhanget som pressar dem in i de här formerna, och därför ser bilderna för mig bara ut som fotosessioner av en annan art, inte ett uttryck för flickornas personlighet.

Länk till Göteborgs Konstmuseums sida om Julia Peirone