När Marvel utvidgar sitt beskrivna universum med filmer och TV-serier, rör de sig inte bara ut i galaxerna utan även bakåt i tiden. Avengers har ju inte bara en länk till andra världskriget genom Captain America utan även via fadern till Iron Man/Robert Stark, nämligen den framgångsrike vapenentreprenören Tony Stark. Dessutom ligger föregångarna till Agents of S.H.I.E.L.D. såväl som de onda motståndarna i HYDRA i startgroparna.
Miniserien Agent Carter (åtta avsnitt i första säsongen) fokuserar på Peggy Carter, den kvinna som Captain America hade känslor för. Vad hände med henne när han försvann från radarn (för att inte dyka upp igen förrän i nutid)? Hon var en erfaren fältagent, med en bakgrund på Bletchley Park. När serien startar är det 1946 i New York, och hon arbetar på den hemliga byrån SSR, Strategic Scientific Reserve. Där hamnar hon i skymundan av de hårdhudade männen, som inte tror hon har mycket att komma med på fältet.
Lyckligtvis tror Tony Stark mer om Agent Carter. När han blir oskyldigt anklagad för förräderi därför att vapen han utvecklat stulits och sålts till motståndarsidan vänder han sig till Peggy Carter och ber henne finna bevisen och rentvå honom. Det skickar Peggy på en serie av hemliga utredningar som farligt ofta ser ut att gå på tvärs mot SSR:s uppdrag.
Ännu mer skrämmande är förstås de skurkar Agent Carter stöter på i sin jakt på tjuvarna och stöldgodset. Tidvis verkar de närmast utomjordiska med sina besynnerliga egenskaper och vägran att tas levande. Men Peggy Carter är tränad i närstrid och snabbtänkt, och klarar sig ur många svåra situationer, inte minst med viss hjälp av Tony Starks hövlige butler Jarvis.
Peggy Carter är inte den enda starka kvinnan i serien. Ett uppdrag i Sovjetunionen visar ett barnhem där små flickor under otäckt stränga former tränas till att bli iskalla mördare - desto mer dödliga eftersom flickebarns så ofta underskattas. Det är vid den faciliteten som Avengers' Black Widow har tränats, men även Agent Carter möter motståndare därifrån som garanterat inte viker så lätt.
Seriens roller är mycket väl besatta, med Hayley Atwell som en självständig och hård men ändå mänsklig Peggy Carter. Jarvis spelas så trevligt som han skall av James D'Arcy, och den sympatiske Enver Gjokaj är perfekt placerad som kollegan Daniel Sousa på SSR. Andra kända namn dyker upp i cameos eller repriser av sina roller i Captain America, och referenser till såväl filmerna som de tecknade serierna poppar upp här och där.
Att tiden är 1946 syns inte bara på modet, inredningen och bilarna, utan serien har roligt nog tagit upp tonen från dåtidens filmer; hårdkokta repliker genom sammanbitna tänder, stoisk attityd, som studsar mot Agent Carters kärnfulla, rappa svar på elegant brittisk engelska. Ett extra plus är det också att få se hemmet för unga kvinnor där Peggy Carter bor, ett arrangemang som inte var ovanligt på den tiden.
Tempot i serien är högt - inte forcerat, men spännande, jämnt och med intelligenta storylines. Inom två veckor startar den andra säsongen av serien, och då har Agent Carter och delar av SSR omlokaliserats till Los Angeles. Det skall bli spännande att se vad de hittar för konspirationer på västkusten, och vilka detaljer som kan ge ledtrådar som räcker ända in i nutidens hemliga grupperingar.
Miniserien Agent Carter (åtta avsnitt i första säsongen) fokuserar på Peggy Carter, den kvinna som Captain America hade känslor för. Vad hände med henne när han försvann från radarn (för att inte dyka upp igen förrän i nutid)? Hon var en erfaren fältagent, med en bakgrund på Bletchley Park. När serien startar är det 1946 i New York, och hon arbetar på den hemliga byrån SSR, Strategic Scientific Reserve. Där hamnar hon i skymundan av de hårdhudade männen, som inte tror hon har mycket att komma med på fältet.
Lyckligtvis tror Tony Stark mer om Agent Carter. När han blir oskyldigt anklagad för förräderi därför att vapen han utvecklat stulits och sålts till motståndarsidan vänder han sig till Peggy Carter och ber henne finna bevisen och rentvå honom. Det skickar Peggy på en serie av hemliga utredningar som farligt ofta ser ut att gå på tvärs mot SSR:s uppdrag.
Ännu mer skrämmande är förstås de skurkar Agent Carter stöter på i sin jakt på tjuvarna och stöldgodset. Tidvis verkar de närmast utomjordiska med sina besynnerliga egenskaper och vägran att tas levande. Men Peggy Carter är tränad i närstrid och snabbtänkt, och klarar sig ur många svåra situationer, inte minst med viss hjälp av Tony Starks hövlige butler Jarvis.
Peggy Carter är inte den enda starka kvinnan i serien. Ett uppdrag i Sovjetunionen visar ett barnhem där små flickor under otäckt stränga former tränas till att bli iskalla mördare - desto mer dödliga eftersom flickebarns så ofta underskattas. Det är vid den faciliteten som Avengers' Black Widow har tränats, men även Agent Carter möter motståndare därifrån som garanterat inte viker så lätt.
Seriens roller är mycket väl besatta, med Hayley Atwell som en självständig och hård men ändå mänsklig Peggy Carter. Jarvis spelas så trevligt som han skall av James D'Arcy, och den sympatiske Enver Gjokaj är perfekt placerad som kollegan Daniel Sousa på SSR. Andra kända namn dyker upp i cameos eller repriser av sina roller i Captain America, och referenser till såväl filmerna som de tecknade serierna poppar upp här och där.
Att tiden är 1946 syns inte bara på modet, inredningen och bilarna, utan serien har roligt nog tagit upp tonen från dåtidens filmer; hårdkokta repliker genom sammanbitna tänder, stoisk attityd, som studsar mot Agent Carters kärnfulla, rappa svar på elegant brittisk engelska. Ett extra plus är det också att få se hemmet för unga kvinnor där Peggy Carter bor, ett arrangemang som inte var ovanligt på den tiden.
Tempot i serien är högt - inte forcerat, men spännande, jämnt och med intelligenta storylines. Inom två veckor startar den andra säsongen av serien, och då har Agent Carter och delar av SSR omlokaliserats till Los Angeles. Det skall bli spännande att se vad de hittar för konspirationer på västkusten, och vilka detaljer som kan ge ledtrådar som räcker ända in i nutidens hemliga grupperingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar