Petra Lindholm på Galleri Magnus Karlsson 2015

Jag minns Petra Lindholms förra utställning på Galleri Magnus Karlsson och hennes gestaltning av den äldre släktingen Anne Marie. I den utställningen stod alperna utanför kurhemsfönstret för en längtan, vilket också hade en personlig betydelse i Anne Maries liv. I den här utställningen har Petra Lindholm gett efter för längtan efter berget och bergstoppen och gett sig iväg mot dem.

När äventyrare berättar om sina strapatser vid bergsklättring får vi höra om de tekniska innovationer, den noggranna planering och den behårda viljan vidare som utgör skillnaden mellan framgång och död. Det har Lindholm skalat bort och ger oss människans nakna längtan efter berget och efter att nå toppen, vilket besjungs i ett videokonstverk på utställningen. Hennes bilder är disigt otydliga och målade i mjuka färger. De är inte stora, men det faktum att de är ganska små gör att suget in i bilden blir tydligare. Längtan efter berget utgörs både av utmaningen att besegra det, och en önskan om att möta något större eller bli något nytt när man når toppen.

Jag tycker om att Petra Lindholm har gått vidare med längtan efter berget, följt och undersökt den, även om jag tycker att tavlorna i utställningen för fyra år sedan var vackrare och mer laddade med personlig känsla.

Länk till Galleri Magnus Karlssons sida om utställningen