Vampires in the Lemon Grove av Karen Russell

Jag är glad över att upptäcka att Karen Russells nya novellsamling innehåller mer av samma art som i debutboken och ännu mer: barn som finner sig på gränsen till det övernaturliga, eller en bit över gränsen. Men dessutom vampyrer, hundratals år gamla och tröttare för varje år, och en fantastisk/fanatisk historia om hängivna fans som följer krillen till Antarktis för att heja på dem mot deras motståndare valarna. Hejar man på ett team ger man inte upp bara för att de förlorat tusentals år i rad!

Man känner igen stämningen från första boken, och språket och det lättflytande berättandet har blivit ännu klarare. Det uppskattar jag när handlingen rör sig längs gränsen av det svårbegripliga. Även den här gången levererar Russell sällan förklaringar, naturliga eller övernaturliga, men inte heller den här gången får det novellerna att kännas ofullständiga. Det tillfredsställande i historier som The Barn at the End of the Term ligger i den fascinerande situationen att elva av USA:s tidigare presidenter befinner sig i ett stall återfödda som hästar.

Jag tycker om Karen Russells röst, med sympati och en aning humor, och historierna hon berättar. De två längre novellerna mot slutet av boken visar att hon inte bara kan skapa en mystisk stämning utan bära en historia. Jag ser fram emot att läsa hennes Orange- och Pulitzernominerade roman Swamplandia!

Fler böcker av Karen Russell:
St. Lucy's Home for Girls Raised by Wolves
Swamplandia!