Teater Iris har glatt mig med sina gedigna uppsättningar förut (Mister Ernest och Trettondagsafton), så jag håller alltid utkik efter vad de håller på med. Gubbjävel är ett nyare stycke (av Lars-Christer Karlsson) för två personer (Frida Liljevall och Bo G Lyckman) som passar bra att spelas i källaren på Brunnsgatan 4.
I ett förhörsrum hos polisen skall utredaren Sofia fråga ut lastbilschauffören Bengt om hans senaste brott:överlast, fortkörning och rattfylleri. Det är inte första gången han blivit tagen - det är faktiskt den artonde gången. Vant lutar han sig tillbaka i stolen och nekar allt utom överlast, den enda av anklagelserna där en omvägning kan verifiera det första resultatet och alltså inte bortförklaras med teknikstrul.
Sofia är yngre och en ny förhörsledare i Bengts fall. Han försöker göra henne osäker med gliringar och personliga kommentarer, hon försöker vara professionell och hålla emot. Redan i de första replikerna startar deras brottningsmatch, rappt men ändå trovärdigt med ett naturligt flyt. Bandspelaren knäpps på och av medan båda försöker komma under huden på varandra. Känslor blottas när båda två avslöjar detaljer ur sitt förflutna.
Jag kan tycka att Sofia alltför mycket låter sig styras av Bengts insinuanta frågor, men allteftersom pjäsen går förstår man att det är en del i spelet mellan dem båda. Bara ibland kan några ord i en mening låta klumpiga, men till största delen är pjäsen oerhört välskriven - tight, smart och imponerande. De båda begåvade skådespelarna och regissören Karl Seldahl har gjort den till en tät och spännande uppsättning som är mycket sevärd.
Länk till Teater Iris sida om Gubbjävel
I ett förhörsrum hos polisen skall utredaren Sofia fråga ut lastbilschauffören Bengt om hans senaste brott:överlast, fortkörning och rattfylleri. Det är inte första gången han blivit tagen - det är faktiskt den artonde gången. Vant lutar han sig tillbaka i stolen och nekar allt utom överlast, den enda av anklagelserna där en omvägning kan verifiera det första resultatet och alltså inte bortförklaras med teknikstrul.
Sofia är yngre och en ny förhörsledare i Bengts fall. Han försöker göra henne osäker med gliringar och personliga kommentarer, hon försöker vara professionell och hålla emot. Redan i de första replikerna startar deras brottningsmatch, rappt men ändå trovärdigt med ett naturligt flyt. Bandspelaren knäpps på och av medan båda försöker komma under huden på varandra. Känslor blottas när båda två avslöjar detaljer ur sitt förflutna.
Jag kan tycka att Sofia alltför mycket låter sig styras av Bengts insinuanta frågor, men allteftersom pjäsen går förstår man att det är en del i spelet mellan dem båda. Bara ibland kan några ord i en mening låta klumpiga, men till största delen är pjäsen oerhört välskriven - tight, smart och imponerande. De båda begåvade skådespelarna och regissören Karl Seldahl har gjort den till en tät och spännande uppsättning som är mycket sevärd.
Länk till Teater Iris sida om Gubbjävel
 |
| Foto: Björn Holmér |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar