Man kan rysa åt den ständigt söndervittrande moralen i dagens samhälle, men när man jämför med de förhållningsregler som kringgärdar en kvinnas liv i pjäsen Moster Malvina från 1891 kan man glädja sig åt hur många fördömanden man slipper idag, och lova sig själv att arbeta för att det fortsätter så.
Anne-Charlotte Lefflers korta pjäs hinner visa upp många av de problem och fördömanden som kunde hämma kvinnors liv, men den låter aldrig idéerna ta överhanden utan berättar först och främst en helgjuten historia som är både roande och gripande.
Familjen Billgrens moster Malvina (Anita Wall) har motvilligt flyttat in i ett rum på sitt nygrundade hem för mindre bemedlade men bättre äldre kvinnor. Det bär emot att inte ha ett eget hushåll och att behöva samsas med mer eller mindre grälsjuka medboende för den stolta moster Malvina, och hon märker redan hur släkten behandlar henne som mindervärdig. Säkert kan många känna igen sig i den situationen än idag, men pjäsen gör det tydligt hur detta ses som välgörenhet, och vid ett tillfälle fnissar besökarna åt de gamla damerna som om de vore utställningshundar. Släktingarna Fru Billgren (Inga Landgré) och fru Hjort (Sara Turpin) syns nog så glada att vara räddade in i äktenskapets hamn och slippa leva av andras välvilja.
Fru Malvina har inget annat än sin stolthet att hålla sig fast vid. Hon tar ut sin frustration på den medboende fru Svensson (Inga Edwards) som har arbetat för sitt uppehälle, med att sälja fisk på torget till råga på allt. Men fru Svensson kan stickas tillbaka - hon vet att fru Malvinas dotter Klara minsann inte är gift, fastän hon har ett barn!
Mitt i alla allvarliga frågeställningar är pjäsen riktigt rolig, och det mycket tack vare den formidabla skådespelarensemblen som lägger gift i varje bitsk replik och krut i varje stampning med foten. Kvinnorna på scenen har alla egna personligheter, och deras klädsel röjer i vilken tidsperiod och i vilken roll de stod på sin höjdpunkt.
Till sist visar sig ändå moster Malvinas stolthet vara hennes styrka, när skvallret drivs till sin spets av fullbordat faktum. Den förlorade dottern Klara (Görel Crona) kommer hem till sin mor från Amerika, och de två möter varandra i en känslig scen där de moralismerna sätts ifråga. Historien om Moster Malvina är ett viktigt tidsdokument, men framför allt mycket underhållande och stärkande att se.
Länk till teaterns sida om Moster Malvina
Anne-Charlotte Lefflers korta pjäs hinner visa upp många av de problem och fördömanden som kunde hämma kvinnors liv, men den låter aldrig idéerna ta överhanden utan berättar först och främst en helgjuten historia som är både roande och gripande.
Familjen Billgrens moster Malvina (Anita Wall) har motvilligt flyttat in i ett rum på sitt nygrundade hem för mindre bemedlade men bättre äldre kvinnor. Det bär emot att inte ha ett eget hushåll och att behöva samsas med mer eller mindre grälsjuka medboende för den stolta moster Malvina, och hon märker redan hur släkten behandlar henne som mindervärdig. Säkert kan många känna igen sig i den situationen än idag, men pjäsen gör det tydligt hur detta ses som välgörenhet, och vid ett tillfälle fnissar besökarna åt de gamla damerna som om de vore utställningshundar. Släktingarna Fru Billgren (Inga Landgré) och fru Hjort (Sara Turpin) syns nog så glada att vara räddade in i äktenskapets hamn och slippa leva av andras välvilja.
Fru Malvina har inget annat än sin stolthet att hålla sig fast vid. Hon tar ut sin frustration på den medboende fru Svensson (Inga Edwards) som har arbetat för sitt uppehälle, med att sälja fisk på torget till råga på allt. Men fru Svensson kan stickas tillbaka - hon vet att fru Malvinas dotter Klara minsann inte är gift, fastän hon har ett barn!
Mitt i alla allvarliga frågeställningar är pjäsen riktigt rolig, och det mycket tack vare den formidabla skådespelarensemblen som lägger gift i varje bitsk replik och krut i varje stampning med foten. Kvinnorna på scenen har alla egna personligheter, och deras klädsel röjer i vilken tidsperiod och i vilken roll de stod på sin höjdpunkt.
 |
| Foto:Petra Hallberg |
Länk till teaterns sida om Moster Malvina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar