Se på Jan de Vlieghers målningar i litet format här (längst ned). De ser realistiska och exakta ut, som foton av färgrika motiv. Men på nära håll är penseldragen klumpiga och färgen spiller utanför sina tänkta gränser. Tavlorna är stora, så man måste stå på långt håll för att detaljerna skall gå upp i den imponerande helheten. Kanske måste man ha ett stort hem och stora ytor och avstånd för att tavlorna skall komma till sin rätt.
Utställningen på Angelika Knäpper Gallery har samlingsnamnet Treasury, och de enskilda tavlorna har namn som Schatkamer, V&A, Sèvres. De avbildar samlingar av färggrant målat porslin; rad efter rad av tallrikar och koppar uppställda i montrar. Jag börjar tänka på hur många timmar av sammanlagt hantverk som lagts ned för att tillverka alla objekten. Därefter på hur mycket pengar som lagts ned för att samla alla objekten. Därifrån går tankarna till hur mycket pengar och arbete som lagts ned för att skapa ett hem där de här tavlorna skulle ha sin plats.
Min tankekedja kanske låter banal, men jag menar inte alls att vara nedvärderande, tvärtom. Speciellt för att motiven är hämtade från museimontrar, så visar de ju skattkamrar som vi alla kan gå in i. Och jag är verkligen fascinerad av hur de till synes slarviga färgkluddarna förvandlas till så noggranna detaljer på exakt rätt avstånd.
Länk till Angelika Knäpper Gallery
Utställningen på Angelika Knäpper Gallery har samlingsnamnet Treasury, och de enskilda tavlorna har namn som Schatkamer, V&A, Sèvres. De avbildar samlingar av färggrant målat porslin; rad efter rad av tallrikar och koppar uppställda i montrar. Jag börjar tänka på hur många timmar av sammanlagt hantverk som lagts ned för att tillverka alla objekten. Därefter på hur mycket pengar som lagts ned för att samla alla objekten. Därifrån går tankarna till hur mycket pengar och arbete som lagts ned för att skapa ett hem där de här tavlorna skulle ha sin plats.
Jan de Vliegher, V&A 6 (2011)
Min tankekedja kanske låter banal, men jag menar inte alls att vara nedvärderande, tvärtom. Speciellt för att motiven är hämtade från museimontrar, så visar de ju skattkamrar som vi alla kan gå in i. Och jag är verkligen fascinerad av hur de till synes slarviga färgkluddarna förvandlas till så noggranna detaljer på exakt rätt avstånd.
Länk till Angelika Knäpper Gallery
Jan de Vliegher, Schatkamer 7 (2009)
Jag såg den här utställningen för en tid sen, men den sa mig just ingenting. Måleriet är skicklig. Kladdigt ja, men desto svårare att få till det skulle jag tro. Resultatet, alltså själva bilderna imponerade dock inte på mig, ganska tråkiga tycker jag, men det ligger förstås lite i tiden med sådana bilder. Fast om det nu är porslinet, att associera till arbetet bakom osv som är avsikten så har ju konstnären nått fram med budskapet. Din tankekedja är ju en tänkbar tolkning av verken. Tänkte jag inte på.
SvaraRaderaJust de här bilderna tyckte jag inte heller var så intressanta, förutom den spännande effekten när man kisade och såg detaljerna. Men målningarna av fasader och människor som jag bara såg i konstböckerna och på websidan, de var ännu mer fascinerande.
SvaraRadera