Schilf av Juli Zeh

Den svenska titeln på boken, Fritt fall, är också bra. Den känslan har en av huvudpersonerna, Sebastian, när han drivits till en situation han aldrig trott han skulle hamna i. Vid det laget har jag fastnat så för boken att jag längtar efter att läsa den och sugs in i dess värld så fort jag slår upp sidorna.

Helt bra börjar den dock inte. Varje person får en lång introduktion, och först på tur står de två vännerna Sebastian och Oskar. Historien om hur de träffas under studietiden och utvecklas till två av världens mest framstående fysiker är litet irriterande i sitt glorifierande; de intelligenta trätorna, Oskars otadliga stil. Vad är det här, American Psycho möter Big Bang Theory? Och när Sebastians hustru Maike träder in i handlingen är hon förstås jordnära, förnuftig och ett under av naturlig skönhet. Inte så originellt.

Så tickar äntligen historien igång. En bakgrundshistoria med en serie underliga mord på sjukhuset har nämnts. Därefter blir Sebastians son Liam kidnappad, snabbt, lätt och professionellt. Lösen för att få tillbaka honom: Sebastian måste mörda en man. Mannen i fråga är en av läkarna på den misstänkta avdelningen på sjukhuset, och han är också cykelpartner till Sebastians fru. Vilken än anledningen till mordet är, kommer det att se ut som ett svartsjukedrama.

Jag tänker mig att en anledning till att Zeh satte fysiker i huvudrollerna är att Sebastian skall hålla huvudet kallt när pressen på honom stiger. Eftersom jag själv har läst Teknisk Fysik blir jag litet smickrad av den föreställningen. Jag uppskattar verkligen att han inte får irrationella känsloutbrott, utan gör det bästa han kan: följer order, resonerar och planerar; analytiskt om än skräckslaget. Juli Zehs klara beskrivningar av hans tankar gör att jag starkt känner hans undertryckta panik. Scenen där han ser myror traska förbi och lovar att om han vore en av dem, då skulle han aldrig kliva av från stigen utan följa mittfåran och göra sitt jobb, den säger så mycket om läget han befinner sig i. Det känns gastkramande hemskt, men jag vill bara läsa mer.

Kommissarie Schilf kommer in i handlingen inkallad från Stuttgart för att lösa mordfallen på sjukhuset. Detta till stor förtret för hans före detta polisskolestudent, kommissarie Rita Skura, som ursprungligen hade ansvar för sjukhusmorden. De båda åtföljs förstås av smått irriterande presentationer, men i Schilfs fall med viktig information: han har en hjärntumör stor som ett fågelägg, som förr eller senare kommer att ta hans liv.

Fastän det är Sebastian och Oskar som grälar om de fundamentala förutsättningarna för vår existens, är det i kapitlen som berättas ur Schilfs synvinkel som marken gungar under fötterna. Det som händer i hans liv låter tidvis osannolikt och osammanhängande, inte bara för mig utan för honom själv. Kan hela mysteriet vara orsakat av ett hjärnspöke? Eller vara resultatet av en tankeövning i fysikens parallella världar-teori? Svaret på de frågorna, eller lösningarna på kidnappningen och mordfallen, är bara en del av anledningen till att den här intelligenta, spännande boken är så läsvärd.

Fler böcker av Juli Zeh:
Adler und Engel