Hela sommaren har jag längtat efter att få komma tillbaka till Konserthuset för att höra klassisk musik. På torsdag kväll slog de äntligen upp dörrarna för oss tonträngtande, som klämt ihop oss under taket medan regnet hällde ned framför våra nästippar. En gratis konsert som inledning på spelåret! Tillika inomhus, för oss som är för bekväma för att ta oss ut till Gärdet till helgen. Kungliga Filharmonikerna visade sig vara väl samspelta och skärpta genom de tre verken. Jag är mycket imponerad!
Wilhelm Stenhammars Excelsior! op 13 (1896) är ett starkt verk, som lockar fram vackra stämningar med sina naturromantiska klanger. Satserna är fria och fulla av energi, och orkestern spelar stycket av hela sitt kollektiva hjärta.
Nästa stycke, Robert Schumanns Symfoni i Ess-dur "Den Rhenska" op 97 (1850), med sina igenkännbara melodier, lyckas vara taktfast och fantasifull på samma gång. Filharmonikerna fyller den med den lekfullhet som den förtjänar, och det bådar mycket gott inför orkesterns inspelningar av alla Schumanns fyra symfonier under Sakari Oramo, för utgivning nästa år. Det ser jag verkligen fram emot!
Så Carl Nielsens Symfoni nr 4 "Det uudslukkelige" op 29 (1916), som spelas utan avbrott. Så modern och så krävande. Trots att den är så kraftfull är den som ett rop ut i en hård värld. Orkestersektionerna skapar spänningar mellan och inom sig, långa stycken av plåga som avlöses av mer harmoniska partier, vackra melodier spelade på en ensam flöjt eller fiol. De två pukslagarna placerade på var sin sida av orkestern får det att låta som att jorden rämnar, när dundrandet verkar komma från alla håll samtidigt. Det bär iväg mot en utdragen, intensiv final som känns svår, men ändå förlösande.
Det var inte slut där! Vi fick ett väl tilltaget extranummer, ännu ett verk av Nielsen. Det var ouvertyren till Maskeraden, dansant och inbjudande, men med tidvis mörkare undertoner invävda i harmonierna. Det var en vacker avslutning! Jag ser fram emot den nya säsongen i Konserthuset vid Hötorget.
Det låter som en härlig kulturkväll! Inspirerande inlägg!
SvaraRaderaSå bra at de skal spille inn alle symfoniene til Schumann! Det gleder jeg meg til. Jeg har Bernsteins innspilling av dem her hjemme, og John Eliot Gardiner sine fra sent 90tall er også blant de store. Det blir spennende å høre Oramo.
SvaraRaderaHermia, bra att du blir inspirerad!
SvaraRaderaGlamourbibliotekaren, jag vill också mycket gärna höra deras inspelning av alla Schumann-symfonier. Vilken satsning!