onsdag 24 december 2008

Paradiset var här igår

Tills jag var tolv år levde jag i bostadsområdet Drömsta'n. De fyrkantiga 60-talslådorna av sten levde väl inte precis upp till sitt namn, men hade en massa gårdar och lekplatser för barn i min ålder. På baksidan av området, bakom ett stängsel och på andra sidan en trafikerad led fanns en överdimensionerad parkeringsplats. Där fanns plats för tjogtals med bilar, men det stod sällan fler än några stycken där.

Då och då upptogs hela parkeringsplatsen från hörn till hörn av ett kringresande tivoli. Jag visste aldrig när de skulle dyka upp, så under sommarmånaderna kunde jag drömma om det varje kväll och springa ut på morgonen för att se efter. Och när tivolit stod där - vilken syn! Färggranna karuseller, snurrande hjul på högkant, berg- och dalbanor med blinkande lampor, sockervadd, lotteristånd med vinst på varje lott! Alla andra dagar var parkeringsplatsen en stor, tom och tråkig asfaltsplätt. Och när tivolit dragit vidare, bara några rivna biljetter och godispapper som vittnade om vad som funnits där dagen innan. Var var nu all glädje och energi som varit packad i de kubikmetrarna luft?

För några år sedan bodde jag i Uppsala, och sneddade varje vintermorgon över Vaksala torg på väg mot stockholmståget. Så dags var staden lugn och tyst, och jag såg inte många andra människor. Under Stockholms Kulturhuvudstadsår 1998 spillde litet av konsten över till Uppsala. På Vaksala torg restes en hög slät bänk, liknande ett altare, med texten UTOPIA skrivet i guld.

En decembermorgon när jag gick till tåget var torget litet slarvigt städat efter marknaden dagen innan. Jag passerade UTOPIA och trädde in på torget, där det låg grankvistar, enstaka frukter och bär och nedtrampade blommor. Efter några steg gick jag förbi en platt prydnadssocka med ett stillsamt vintermotiv och texten JOY. Plötsligt fick jag en känsla av att jag hade missat något viktigt. Utopia, Joy och rester av en fest i överflöd. Kanske paradiset varit där dagen innan, fyllt hela torget med en gyllene glans, fyllt alla hjärtan med en evig tillfredsställelse. Kanske tagit med sig några utvalda tillbaka till himlen - vem skulle finnas kvar för att berätta det?

2 kommentarer:

  1. Jag vill nog säga något mer men just nu får "fin text" räcka.

    SvaraRadera
  2. Tack så mycket, Hermia!

    SvaraRadera