The Grass Is Singing av Doris Lessing

På rekommendation från Horace, började jag med Doris Lessings debutroman för att lära känna hennes verk. Alltså är det här den enda bok av Lessing jag har läst, men jag är så begeistrad av den att jag bara kan hoppas att resten av hennes verk är hälften så bra.

Berättelsen om hur Mary och Dick Turner nästan av en slump gifter sig och börjar leva tillsammans är så väl framförd att det känns som att jag också har levat med de två olyckliga människorna. Utan att komplicera språket kan Lessing teckna de detaljer som skapar personligheterna; deras historia, förhoppningar och sorger. Lika levande är den svårskötta lilla farmen de bor på, och det plågsamt heta livet under Afrikas sol.

Från det att Mary flyttar in i det halvfärdiga huset, får vi följa hur hettan och lantlivet gradvis driver henne till vansinne. Det är så många saker att sköta om, så mycket som kan gå fel, och två människor som inte kan prata med varandra kan vara så fruktansvärt ensamma. Det låter som en allvarlig historia, och det är det. Men den berör mig på djupet, och jag skulle inte velat vara utan upplevelsen av de här människoödena.

För att vara en debutbok, skriven av en 30-åring, är The Grass Is Singing ett storverk. Inte bara de psykologiska insikterna, utan även hur de driver berättelsen utan att bli övertydliga eller tjatiga, är imponerande. Jag ser fram emot att läsa många fler böcker av Doris Lessing.

Fler böcker av Doris Lessing:
Martha Quest
A Proper Marriage
A Ripple from the Storm
Landlocked
The Four-Gated City
 
The Memoirs of a Survivor